Lagen om Hets mot folkgrupp aka Lex Åberg

Antisemitismen var vanlig i Sverige första halvan av 1900-talet, men ser vi på den organiserade nazismen och antisemitismen så var organisationerna många, men rörelsen engagerade inte fullt så många. I andrakammarvalet 1936 fick nazistpartiet Svensk socialistisk samling 17000 röster och i mitten av 30-talet hade Sveriges nationella förbund 40,000 medlemmar.

Einar Åberg, en antisemit sen 20-talet bildade 1941 Sveriges antijudiska kampförbund. Det ska ha varit falsariet Sion den vises protokoll som ska ha lett in Åberg på den antisemitiska vägen. Kampförbundets första punkt i stadgarna var ”förbundets mål är: judendomens i Sverige totala förintelse”. Från bildandet till krigsslutet dömdes han nio gånger för sina antisemitiska utspel.

Redan 1931 anställdes han av nazisten Carl Ernfrid Carlberg i hans Svea rikets bokhandel. Under en tid i mitten av 30-talet arbetade han också på Sveriges svar på Der stürmer tidningen Nationen. 1941 startade han upp en egen affär på Beridarbansgatan 25 i Stockholm där satt han upp den mer eller mindre kända bilden med skylten i skyltfönstret med texten ”Judar och halvjudar äga icke tillträde”. Fotografiet är taget den 21 oktober 1941.

Åbergs antisemitiska agitation ledde till att flera svenska diplomater utomlands utövade påtryckningar på Sverige. Efter flera års förberedelse av motionen så tillkom 1948 lagen om hets mot folkgrupp. Einar Åberg var den förste som dömdes och han blev dömd fem gånger till för HMF. Detta gjorde att lagen blev till att kallas Lex Åberg.

Lagen blev alltså till efter Andra världskriget för att kunna stoppa den hets mot minoriteter som i bland annat i Nazityskland ledde till Förintelsen och massmord på bland annat romer.

Idag döms förhållandevis få för hets mot folkgrupp, men frivilliga organisationer och privatpersoner har börjat anmäla i allt högre grad. Mycket av det som anmäls sker på sociala medier där hatet mot minoriteter har exploderat. Vi som granskar hatet har märkt en markant skillnad ända sen 2010. En känd organisation som står bakom en stor del av anmälningarna är Näthatsgranskarna.

Denna ökning sen 2010 syns på antalet anmälningar av hatbrott av rasistisk karaktär. Lyckligtvis ser vi en liten minskning runt 2016.

Lex Åberg

Källa: BRÅ

På grafen nedan delas de olika

Lex Åberg

Källa: BRÅ

Av någon anledning gjordes ej en mätning av antisemitiska hatbrott 2017 och 2018 års undersökning är ännu inte klar. Men en undersökning i EU visar att den svenska befolkningen anser att antisemitismen ökar. Det betyder delvis på det svenska folkets medvetenhet, men ökningen är oroande. Sverige utmärker sig också i frågan om de anser att antisemitismen är ett problem i samhället. Värt att påpeka är att antisemitismen existerar inte bara i de nationalsocialistiska grupperingarna utan de finns i alla delar av samhället i olika grader. Jag kommer att uppdatera detta inlägg när undersökningen släpps.

Hatbrotten av antimuslimskt slag har ökat kraftigt och det har att göra med att vi har ett parti som kom in i riksdagen 2010 och som är starkt antimuslimskt. Deras propagandakanaler som t.ex Avpixlat numera Samhällsnytt har i åratal spridit antimuslimsk propaganda. Även företrädare för detta parti uttalar sig islamfientligt och detta fortgår ända upp i partitoppen.

Två kategorier saknas i den nedre grafen och det är afrofobiska och antiromska hatbrott. Dessa två ses i denna statistik. Vi ser att de hatbrott mot romer ökade markant 2014 och det var det året Sverigedemokraterna hade sin EU-kampanj mot tiggeri. Afrofobiska hatbrott har också ökat, men som alla hatbrott minskat 2016.

lex åberg

Källa: BRÅ

Vill man fördjupa sig i vad hets mot minoriteter kan leda till så rekommenderar jag Niclas Sennertegs bok Ord som dödar: Om folkmord och propaganda