1922 lämnade bondeförbundaren Nils Wohlin och socialdemokraten Alfred Petrén in en motion (Motion 1922:38 Första kammaren) motion om tvångssteriliseringar, men den röstades ner. Det Svenska sällskapet för rashygien hade lobbat för detta i många år. Det skulle gå ända till 1933 innan ytterligare en motion lämnades in och den här gången fick den bifall. Denna gång stod Petrén själv som avsändare och steriliseringarna började året efter. Den första i Sverige som utförde steriliseringar av eugeniska skäl var troligtvis Elis Essen Möller och det redan 1906. Han var också författare till ”Sterilisationsfrågan: Några social-medicinska och etiska synpunkter” från 1921 och som var del i Svenska sällskapet för rashygiens skriftserie. Tvångssteriliseringarna pågick i allt för många år och är en mörk del i vår historia. Men var vi ensamma om idéerna?
I Nazityskland infördes det lagar som tillät steriliseringar den 14 juni 1933 alltså samma år som i Sverige. Nazisterna började istället 1939 mörda de som de i början talade om att sterilisera i den så kallade T4-aktionen efter namnet på gatan Tiergartenstrasse 4 som huvudkontoret för Tredje rikets eutanasiprogram låg. Så i Tyskland skedde det först steriliseringar och sen massmord på människor i deras kamp för att få vad de tyckte var en ren och livsduglig ras. De som stred mest för att istället döda de som var enligt nazismens syn livsodugliga var Alfred Rosenberg, Walther Darré (Blut und buden-förespråkaren) och Hans Frank. Innan dess grundades det rasbiologiska institut och först blev Max-Planck-Institut 1917 och sen Kaiser Wilhelm-institutet 1927. Det senare var djupt involverad i nazisternas illdåd och Fritz Lenz som var chef för avdelningen för eugenik kom ifrån ”Deutsche Gesellschaft für Rassenhygiene” alltså Tysklands motsvarighet för det Svenska sällskapet för rashygien. Det fanns ett visst samarbete mellan institutet och Dr Mengele, läkare på Auschwitz.
I Danmark blev det lagligt 1934 och i Finland året efter. I England instiftades Galton-institutet av Eugenics Education Society 1907 och de förespråkade en frivillig sterilisering av rashygieniska skäl. Galton-institutet var uppkallad efter Charles Darwins kusin Francis Galton. Darwin var ju den som myntade evolutionsteorin om att den starkaste överlever och den svagare går under. Kända medlemmar i denna organisation var Winston Churchill och den blivande premiärministern Neville Chamberlain. Men det som förvånar är att i USA utfördes det tvångssteriliseringar mycket tidigare.
Rasbiologin var utbredd i hela den ”vita världen” och det instiftades rasbiologiska institutet överallt i världen. När det gäller den svenska och den tyska så var båda statligt finansierade medan forskningen i USA var privatfinansierad. Runt 1930 fanns det 12 institut vars inriktning var rasideologisk. Staten Michigan försökte införa steriliseringslagar redan 1897, men förslagen röstades bort. I staten Pennsylvania gick förslagen igenom, men hindrades av den dåvarande guvernören. Indiana införde lagar 1907, Kalifornien och Washington 1909. I Cold spring harbor (utanför New York) bildade Harry Hamilton Laughlin som förövrigt var expert på lökar, Eugenics Record Office som arbetade ungefär som på samma sätt som det svenska rasbiologiska institutet. Skillnaden var att Laughlin riktade in sig på fängelser och mentalsjukhus. Han gjorde inte så stor skillnad mellan vita och färgade utan de han såg som mer degenererade alltså en sämre tillhörde folkstam var italienarna. Två år senare kom hans rapport där han förordade tvångssteriliseringar på uppåt var tio miljoner amerikaner. Lyckligtvis fick han inte sin vilja igenom.
Som vi ser så var Sverige långt ifrån först med dessa idéer, men det ursäktar inte gärningarna och framför allt inte att de höll på under så lång tid.
Rekommenderad läsning:
Steriliseringar i folkhemmet av Maija Runcis
Oönskade i folkhemmet : rashygien och sterilisering i Sverige av Gunnar Broberg
Podcasts
Förädlade svenskar – rashygien och sterilisering
Bilden i inlägget visar Eugenics Record Office från 1925
Det är ju självklart att rasbiologin var utbredd. Det var ju tidens forskningsläge kring sekelskiftet.