Sverigedemokraternas antisemitism efter 2010

Alla vet vi varför Sverigedemokraterna ville att deras vitbok skulle behandla åren fram till deras riksdagsinträde. Vi vet att det som skedde i partiet innan har fortsatt och fortsätter än idag och en fortsättning av vitboken skulle visa detta. Jag har i ett inlägg analyserat Jimmie Åkessons ursäkt för den grova antisemitism partiet och dess företrädare hade visat upp under de första åren från lanseringen av vitboken och med hans väl valda ord så klingar ursäkten illa.

Jag gör inte att detta skulle vara en fullständig genomgång av antisemitismen i partiet efter 2010. Det skulle bli et alldeles för lågt inlägg. Istället har jag valt ut några av de antisemitiska uttalanden som gjorts av SD-företrädare allt ifrån gräsrotsnivå till den absoluta partitoppen.

En av de mer kända skandalerna är när Björn Söder påstod att samer och judar inte kan vara svenskar. Många tog det som ett enskilt uttalande från Söder, men detta är förankrat i deras principprogram. För att få vara svensk enligt dom så måste man vara lojal till den svenska kulturen. Efteråt pudlade partiet och sa att det som stod i programmet gällde alla utom samer och judar. På grund av detta hamnade Björn Söder på Simon Wiesenthal-centrets lista över de värsta antisemitiska händelserna 2014.

En annan känd skandal var när Oscar Sjöstedt återberättade en historia om när nazister sparkade på får och sa ”Die juden”. Sjöstedt skrattade medan personer som Mattias Karlsson sitter bredvid. Senare säger Karlsson att han har inget skäl att ifrågasätta Sjöstedt.

Distriktsstyrelseledamoten för Jönköpings län och även sekreterare för SD Sävsjö Monica Evertsson avslöjades tillsammans med andra när de under Kuggnäsfestivalen (välkänd festival där flera naziband spelat under åren) tältade och umgicks med folk som viftade med en flagga på vilken det stod ”Camp Auschwitz” på.

Joel Ankar, EU-tjänstemannen som bland annat kallade kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki för ”judesvin” fick sparken, men det tog flera turer innan det skedde. Trots att Ankar hade i brev till partitoppen erkänt att det var han som skrivit de antisemitiska kommentarerna så försökte de så tvivel över att det var Ankar som låg bakom kommentarerna. I ett internt mejl kunde man läsa detta:

”De kommentarer som Aftonbladet påstår att Joel gjort har skett långt tillbaka i tiden, och det är inte säkert att det faktiskt är Joel som skrivit dem.”

Flera medier avslöjade att Göteborgs SD:s starke man Jörgen Fogelklou låg bakom ett öppet nazistiskt och antisemitiskt Flashbackkonto som bland annat hade skrivit ”Juden är roten till all ont” och trots ett gediget arbete av bloggen Inte rasist, men som hittat så många hållbara kopplingar mellan Fogelklou och kontot så att det inte skulle ha gått att förneka att det är han som ligger bakom kontot så sitter Fogelklou lugnt kvar på sin plats. Även Fogelklou erkände för en partikamrat att det var han bakom kontot.

Den numera avhoppade SD-toppen Paula Bieler blev kallad ”judehora” av en partikamrat under ett möte där dock Bieler inte själv närvarande så var det ingen som reagerade. Bieler har judiskt påbrå. I mejlkonversationer som kommit fram är Richard Jomshof väldigt orolig för att partimedlemmar spelar in samtal.

SD-kandidaten Per Olsson från Oskarshamn delade en bild på förintelseoffret Anne Frank med en photoshoppad (bildredigerad) tröja som det stod ”Coolest jew in the shower room” på. Förutom att ha delat insinuationer om vad man ska göra med invandrare tillsammans med bild på Hitler har även Olsson delat musik från välkända naziband En annan som vanhedrat Frank är Sverigedemokraten Rebecca Fallenqvist som i ett Instagraminlägg beskrev Anne Frank som ”kåtheten själv”. Hon blev inte utesluten utan fick efter uttalandet ”Helg seger” som är en parafras av ”Hell seger” som är den svenska varianten av ”Sieg heil utan hon fick en anställning i SD:s propagandakanal Riks. Hennes ursäkter var att hon endast hade läst ett fåtal sidor i Franks dagbok och att det andra uttalandet var en felsägning. När företrädare för ett parti sprunget ur den nazistiska rörelsen klampar i det bruna klaveret är det inte misstag utan det handlar om partikultur.

Riksdagsledamoten Daniel Lönn har haft en turbulent tid bakom sig med både posering med vapen och att han suttit i fyllecell. En grovt rasistiskt konto delade en omgjord bild på affischen för Peter Benchleys film Jaws. På originalbilden syns en kvinna simmandes och en haj kommer simmandes underifrån. Texten på bilden var filmtiteln, men i den av Lönn gillade memen var det utbytt mot ”Jews”. Hajen utbytt mot en krokig näsa vilket är en typisk antisemitisk nidbild på judar och kvinnan är utbytt mot en dollarsedel.

Jimmie Åkessons bröllop och hans gäster är något som bör tas upp här. De har blivit mer uppmärksammade i media är den gängkriminelle MC-ledaren och den norska antisemitiske högerextremisten. Men Fredrik Bermar, en av Åkesson och hans närmastes nära bekanta har nyss blivit avslöjad med att sprida grov antisemitism och Hitlerhyllningar på Telegram. Nedan är ett axplock av det han skrivit.

”Judarna tar över Europa”. 

”Ett raskrig sorterar agnarna från vetet”.

”Europa behöver en ny Adolf Hitler”.

Bermar påstår att han aldrig varit medlem i partiet, men det är Åkessons samröre med honom som är det klandervärda.

Ett annan exempel på Sverigedemokraternas kopplingar till antisemitism inom EU är deras samarbete med den så kallade 5-stjärnerörelsen där Beppe Grillo, partiledaren som återkommande uttalat antisemitism.

När Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) kritiserade partiet för deras rötter i nazismen och de företrädare som gjort uttryck för antisemitism skrev Åkesson, Jomshof, Söder, Fogelklou och Sjöstedt att de numera ser SKMA som en ”politisk aktör” trots att det numera är klarlagt i och med deras vitbok att de har en nazistiskt förflutet och skandalerna med antisemitism är väl dokumenterat. De tre sista namnen bakom artikeln är ju några av de som blivit avslöjade med att uttala sig antisemitiskt. Jomshof förklarade också i en intervju att den judiska gruppen i Sverige inte är ett problem då den är så pass liten. Vad som händer när gruppen växer ville han inte svara på. De avslutar artikeln med att försöka skjuta budbäraren och ta ifrån organisationen deras trovärdighet och det är inget annat än ett sätt att tysta kritiker och försöka dölja vad partiet egentligen är.

Tvärtom, ingen – i synnerhet inte företrädare för nuvarande regering – har någon som helst anledning att ta denna organisation på allvar.

Den då riksdagsledamoten Anna Hagwall skrev 2016 motionen om att stoppa Bonniers makt över nyhetsmedia. I ett mejl till Aftonbladet berättade hon att hon ville med sin motion att ingen grupp eller familj ska få äga mer än 5% av svensk media.

Antisemitiska uttryck lever kvar i partiet och ett bra exempel är Mattias Karlssons ordval. Kulturmarxister och globalister är i högerextrema kretsar kodord för judar. Karlssons ”Segra eller dö” är en fras som den nationella rörelsen allt ifrån 20 och 30-talets nazister och vitmaktbanden på 90-talet använde sig av.

2012 besökte både Kent Ekeroth och Björn Söder Österrike och Wiener Korporationsball, en fest för allehanda högerextremister och denna bal skedde samma datum som Förintelsens minnesdag. Förutom SD som bekant hade Gustaf Ekström med förflutet i Waffen-SS, så fanns Marine le Pen på plats Rassemblement National vars parti även det grundades av före detta Waffen SS-soldater. Österrikiska FPÖ har samma historiska bakgrund.

Vid valet 2022 hade SD 220 kandidater med kopplingar till högerextremism och vid valet 2014 så hade var tredje kandidat med öppet Facebookkonto gillat, delat eller spridit fascistiska och nazistiska sajter. Nolltoleransen mot extremister, rättshaverister och rasister är bara en pappersfigur som företrädarna ger blanka attan i. Vilket vi vet i och med den ljudfil från ett möte där Mattias Karlsson förklarade att så länge man inte kontinuerligt uttryckte sådant så var det okej att ha dessa åsikter.

Det finns hur mycket som helst att skriva om. SD:s företrädare har inte legat på latsidan när det gäller antisemitism och nazikopplingar och som vi ser så rör sig Sverigedemokraterna i samma bruna mylla nu som då. Vitboken är alltså inget bokslut över det extrema i partiet utan egentligen enbart en delrapport.