Folktypsutställningen
För att kunna sprida sina idéer och få rasbiologin legitim så anordnade Herman Lundborg och en utställning där de visade upp olika ”folktyper”. Temat för utställningen var ”Känn dig själv, ditt land och ditt folk”. Rasbiologin gick som en röd tråd genom hela utställningen och den skulle förbättra synen på rasbiologin och ge den legitimitet vilken den också gjorde i och med dess popularitet.
Utställningen ägde rum på flera orter och då närmare bestämt och jag nämnder dom i kronologisk ordning; Stockholm, Uppsala, Gävle Visby och Göteborg. Utställningen invigdes 8:e mars 1919 på Konstakademin. Ett halvår senare öppnades den i Göteborg och hölls mellan 31 augusti och 19 september.
Idén till folktypsutställningen hade han fått ifrån Tyskland där en liknande utställning skett i Dresden redan 1911 och den hade fått ett väldigt stort genomslag. Det var Alfred Ploetz från Svenska sällskapet för rashygiens systersällskap ”Deutsche Gesellschaft für Rassenhygiene”. Andra ledande personer inom detta tyska sällskap var Fritz Lenz och Hans F.K. Günther. Den senare blev också chef för NSDAP:s Institutet för raskunskap, folkens biologi och inhemsk sociologi. Lenz skrev boken ”Grundriss der menschlichen Erblichkeitslehre und Rassenhygiene” vilken Adolf Hitler läste och tillsammans med Günther inspirerade han Heinrich Himmler och den nazistiska eugeniken. Lundborg visste också av erfarenhet av sina föreläsningar att bilder gav en bättre förståelse av rasbiologin än texter och diagram. Ordet ”rashygien” hörstammar ifrån det tyska ”rassenhygiene” och att de svenska rasbiologerna inte använde det engelska ordet ”eugenik” som var myntat av Francis Galton redan 1883, visar hur det svenska är kopplat till det tyska kultursfären.
Lundborg lyckades att få en hel del sponsorer till sin utställning och bara för att nämna några så: Anders Zorn Ellen Key, Gustaf Retzius, Sven Hedin, Verner von Heidenstam och Bonnier. Zorn donerade 5000kr som idag motsvarar summan av 250’000 kr. Utställningen som bestod av en hel del fotografier innehöll också både tavlor och skulpturer. Det är inte helt okända människor som visas upp. Bland annat så visas ett fotografi på Jenny Lindh.
Folktypsutställningen gör succé och ungefär 10% av den vuxna befolkningen i Stockholm besökte den. I Uppsala går det ännu bättre där hela 40% av befolkningen besökte utställningen. Den får även stort genomslag i media där det skrivs mycket positivt om den. Även utländsk media visar intresse.
1930 anordnades ännu en utställning och en del av den så kallade Stockholmsutställningen som innefattade en liten del som hette Svea rike även den gick i rasideologins tecken. Ingången pryddes av bland annat ett citat av Victor Rydberg ”Till ariskt blod, det renaste och äldsta, till svensk jag vigdes av en vänlig norna”. Vill ni läsa mer om det gör gärna det på forskaren Tobias Hübinettes blogg.
Skönhetstävlingen
År 1921 anordnar den konservativa tidningen Stockholms dagblad en skönhetstävling tillsammans med rasbiologen Herman Lundborg som också blev tävlingens domare. Syftet var att ”söka få fram och fastställa en svensk-germansk ideal rastyp”. 1922 när tävlingen är avgjord står det i tidningen den femte februari ”En äktsvensk kvinnotyp”.
Tävlingen som fanns i både en dam- och herrklass och en cykelreparatör från Skövde med namnet Gustaf Åberg ska ha vunnit den manliga delen av tävlingen. Själv tog Åberg avstånd ifrån hela rastanken. Han porträtterades senare i Lundborgs bok ”Svensk raskunskap” från 1927. Den första upplagan på 4000 exemplar såldes snabbt ut och ytterligare en upplaga på 7000 exemplar trycktes upp. Vem kvinnan var har jag inte hittat någon information om.
Som pris fick de varsitt signerat exemplar av Selma Lagerlöfs bok ”Zachris Topelius: utveckling och mognad” som kommit ut året före. Böckerna kas ha varit donerade av Lagerlöf själv. I boken ”Selma Lagerlöf : Sveriges modernaste kvinna” berättar författarna Anna Nordlund, Bengt Wanselius om Lagerlöfs medlemskap i pro-nazityska Svensk-tyska föreningen. Frågan är om hon delade dessa åsikter? Hon hjälpte åtminstone judiska flyktingar ända fram till januari 1939, men ålderdom och hälsa ska ha gjort att hon slutade. Medlemskapet i Svensk-tyska föreningen varade troligtvis dock bara till 1937. En av anledningarna till varför hon ställde upp med donationer till tävlingen var att det fanns en viss vänskap mellan Lundborg och henne. Lundborg hade ju haft henne avporträtterad på folktypsutställningen några år tidigare. Mer om detta kan man läsa i Bengt Wanselius och Anna Nordlunds bok ”Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna” .
