Rudolf Kjelléns likheter med nationalsocialismen: 11 punkter

Rudolf Kjellen

Rudolf Kjelléns ideologiska hemvist skulle man kunna benämna socialkonservatism med en nationalistisk grundsyn. Är det för tydligt att jag försöker koppla Kjellén med SD? De vill jag egentligen inte, men jag vill påpeka att det finns beröringspunkter som är väldigt snarlika, men egentligen är det inte så konstigt då både Kjellén precis Sverigedemokraterna förespråkade en auktoritär nationalism. Vad jag menar så var Kjellén precis som Sverigedemokraterna emot den liberala demokratin. Kjellén tillhör ju inte bara den göteborgska unghögern som är en av Sverigedemokraternas främsta ideologiska förebilder utan han är också en förgrundsgestalt i denna rörelse. För att beskriva honom kort så var han en statsvetare och en konservativ politik född 1964 och avliden 1922. Adrian Molin, en annan representant för unghögern skriver en bok ”Svenska spörsmål och kraf” 1905 där han beskriver sina åsikter och som han senare benämner både nazistiska och fascistiska och stolt påstår att han var före både Hitler och Mussolini. Men är det bara Molin som har vissa ideologiska kopplingar till nazismen? Jag ska kort gå igenom Kjellén för att visa att han också skulle kunna sägas ha varit före med dessa åsikter.

Jag punkterar upp vissa beståndsdelar i Kjelléns tankar för att visa hur nära de ligger nationalsocialismen och för den delen också fascismen. Först vill jag påpeka att jag skulle inte vilja kalla honom för nazist, men han rörde sig absolut stadigt i dess ytterkanter. Påstår inte heller att de som har honom som ideologisk förebild nödvändigtvis behöver vara vare sig fascist eller nazist.

Nationalismen:
Kjellén var uttalad nationalist och talade om nationell samling, nationell socialism och nationaldemokrati när han beskrev sina egna tankar.

Organismteorin:
Denna teori om att staten är en levande organism har Kjellén beskrivit i en av hans böcker ”Politiska handböcker 3. Staten som lifsform”. Detta med staten som en organism tillsammans med livsrum, något som också Kjellén myntade var någon som senare influerade nationalsocialismen. Nazisten Karl Haushofer var nära vän med Rudolf Hess och Adolf Hitler och han var väldigt intresserad av Kjellén och hans geopolitiska idéer. Han besökte Hitler när han satt i fängelse och föreläste om det han lärt sig av Kjellén. Vid samma fängelsevistelse skrev Hitler sin Mein kampf. Vi hittar också idén om den organiska staten i Benito Mussolini och Giovanni Gentiles ”La Dottrina del Fascismo”, Fascismens doktrin. Även teorin om nationens expansion fanns i den italienska dascismen.

Kampen om livsrummet:
Kjellén ska ha varit den som myntade ordet ”livsrum” eller som det kallades på tyska ”Lebensraum” anammades av nazisterna. För att få tillräckligt stort livsrum så behövde det tyska imperiet utökas och de nya områdena befolkas av tyskar. Läs ovan om ”Organismteorin”.

Ledaren som stiger fram ur folket:
I uppsatsen Unghögern i tidningen Ungsvensken från 1910 skriver Kjellén att unghögern ”längtar efter en stark personlighet i folkets spets inom konstitutionens gränser.”

Korporativismen:
Kjellén ville ha allmän rösträtt i andra kammaren, men i första ville han utgå ifrån korporativa principer. Dessa idéer fick Kjellén kritik för av en annan unghögerman, Vitalis Norström, filosofen och akademikern. Korporatismen var en viktig del i både Benito Mussolinis och Per Engdahls fascism. I Det nya Sverige från 1907, åttonde häftet skriver Kjellén om att han vill ha korporativism.

En intresserepresentation, där samhällets stora naturliga arbetssfärer träda inför staten med var sina förtroendemän till språkrör — det är den enda principriktiga och i längden praktiskt möjliga formen för en modern riksdag i ett monarkiskt statsskick.

Antidemokrati:
I en artikel ”Samhällslif i uniform” i Göteborgs aftonblad från 1898-09-23 visar Kjellén sitt förakt för demokratin. Han var också starkt emot kvinnlig rösträtt. Hur han vill ha demokratin i praktiken se korporativismen ovan.

Motviljan mot finanskapitalism:
I tidningen Ungsvensken skriver Kjellén

[Unghögern] emot den kapitalism, som göder bankerna medan folket svälter och industrin tynar men känner sig däremot förbunden med den kapitalism, som är nedlagd ilandets jord och industriella företag och sålunda arbetar direkt med i utvecklingen.

Tyskvärmen:
Kjellén var en stor vän av Tyskland, men det handlade om ett Tyskland före första världskriget då han avled redan 1922 så han fick aldrig se det nationalsocialistiska Tyskland. Som medförfattare till den så kallade Aktivistboken ville han att Sverige skulle gå med i kriget på Tysklands sida. Han hyllade också Otto von Bismarck både i Stormakterna del 1 från 1905 och i ”Bismarck som uppfostrare” som ingår i Kjelléns Nationell samling från 1906. i Nya dagligt allehanda från 28/9 1916 skriver Kjellén

En stor förutsättning äger pangermanismen framför andra liknande tankar: den hvilar på verklig sanning, det har inför historiens ögon existerat en gemensam germansk moderstam och raskärna, ur hvilken de skilda folken sedan differentierat sig. Men detta faktum har aldrig tagits till intakt för praktisk politik.

Rasblandning:
I Nya dagligt allehanda 21 april 1917 skriver Kjellén:

Europas öferlägsenhet öfver andra andra världsdelar i kultur och makt beror icke på naturrikedomar, utan på dess befolkningskvalitet och mångfald af individuellt nationella skiftningar. Men nationalismen ser ut att råka i misskredit. och allt fler blifva de som mena, att varaktig världsfred endast står att nå genom en utjämning af nationalitetsfördomarna, att raskonservatism är ett kulturintresse af högsta rang och rasblandning ett kulturondt och en kulturfara af oöfverskådlig räckvidd. Vill man göra det bästa för kommande släkten och för högre människors tillblifvande genom raspolitik, då tvingas man att på det allvarligaste frånråda principiell rasnivellering och ohejdad rasblandning, och energiskt tillråda förbättringsarbete inom hvar ras. Ättlingar af lika föräldrar får i sitt väsen en stadga , en jämnhet, en ro och en kraft, som icke finnas hos sonen till olika föräldrar. Det blir något brustet, sönderslitet, förvirradt och rotlöst hos barn af omaka föräldrar.

Han fortsätter

De folkpsykologiska och historiska bevisen för riktigheten af denna uppfattning äro slående. Romerska folket… förföll i samma mån främmande beståndsdelar iblandades däri och störde jämvikten.Republikens romare voro helgjutna och stolta män, kejsartidens af alla slags nationer hopblandade romerska folk var krypande, falskt och småsinnadt. Germanerna… prisades som kärnsunda, i karaktär och moral högt stående människor. , så länge de behöll rasen ren. Men då de blandade sig med Sydeuropas brokiga folkmassa, gåfvo de upphof till medeltidens råa, tygellösa barbariska massor… Inom Europas länder ha plötsligt a starka rasblandningar alstrat perioder af förvildning och barbari.

Antisemitismen:
I hans skrift Ett program: Nationella samlingslinjer så hittar vi dessa rader och det är tydligt att det handlar om judar.

”Dessa främlingar synas icke i något hänseende göra vårt land nytta, om man ej dit skall räkna de underpanter utav smutsigt blod, som stannar kvar efter dem här och där inom vår ariska folkstam. De öka icke våra nationella värden och den nationella produktionen. Däremot störa de mången gång vårt samhällslugn, rubba vår lojala handelsrörelse, försämra vår handelsmarknad och bereda oss understundom rätt stora internationella obehag.
Antisocialismen:
I Ett program: Nationella samlingslinjer skriver Kjellén dessa rader
Att öfverge vår gala samfundsordning för en sådan ny ordning, det vore förvisso att komma ur askan ur elden, från en smittohärd till en sjufaldt värre. Hellre soten än sådan bot! I socialiststaten skulle vår nationella ideal alldeles förtvina. Vi skulle alltså icke se någon räddning där, utan tvärtom en ny och fruktansvärd fara.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: