Sverigedemokraterna och försörjningskravet på anhöriginvandrare

I Sverigedemokraternas Budgetproposition för 2015 hittar vi en avdelning som de kallar 19.3 ANHÖRIGINVANDRING och jag tänker titta på 2 av de tre punkter de tar upp. Den första punkten lyder så här

Anknytningspersonen har stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel för sig själv samt för dennes familjemedlemmar för att undvika att en anhöriginvandrare behöver nyttja försörjningsstöd
Vi tittar på hur reglerna ser ut i dag för försörjningsstödet för anhöriginvandrare och det gör vi med att titta på Migrationsinfos hemsida.
Den 15 april 2010 ändrades reglerna om försörjningskrav för anhöriginvandrare. Det krävs numer av personer ur vissa grupper, till exempel av dem som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl eller på grund av en miljökatastrof, att de kan uppvisa att de har möjlighet att försörja en anhörig som de vill ska flytta till Sverige. Undantagna från försörjningskravet är till exempel flyktingar, minderåriga och svenska medborgare.
Den andra punkten vi tittar på handlar om den bostad personen och anhöriginvandraren ska ha tillgång till

anknytningspersonen kan uppvisa en bostad som anses normal för en familj av jämförbar storlek och som uppfyller gällande bestämmelser om säkerhet och sanitära förhållanden, samt att, Sverige har rätt att kräva att en tredjelandsmedborgare följer olika integrations- eller introduktionsåtgärder i enlighet med nationell lagstiftning.

Vi tittar på hur reglerna ser ut i dag På Migrationsverkets hemsida hittar vi detta dokument MIGRFS 07/2010 Migrationsverkets föreskrifter om tillgång till bostad vid anhöriginvandring.

Migrationsverket föreskriver med stöd av 4 kap. 4 b § andra stycket utlänningsförordningen (2006:97) följande.Kravet på en bostad av tillräcklig storlek och standard enligt 5 kap. 3 b § utlänningslagen (2005:716) ska anses uppfyllt om den person som en utlänning åberopar anknytning till(anknytningspersonen),senast då utlänningen anländer till Sverige, förfogar över en bostad som han eller hon äger, hyr i första eller andra hand eller innehar med bostadsrätt.Anknytningspersonen ska skriftligen styrka sin bostadssituation, t.ex. genom ett normalt hyresavtal eller ett intyg från en fastighetsägare,hyresvärd eller bostadsförmedling om ett kommande avtal.Om bostaden hyrs i andra hand,ska uthyrningen vara godkänd av hyresvärd,bostadsrättsförening eller hyresnämnd.Bostaden ska ha skälig standard och vara av lämplig storlek för det antal personer som ska bo i den. Med utgångspunkt från Socialstyrelsens bedömning rörande hushålls trångboddhet (SOSFS 2003:5 Allmänna råd) finner Migrationsverket att det innebär att en bostad för två vuxna utan barn utöver kök eller kokvrå minst ska innehålla vardagsrum och sovrum.Om barn ska bo i bostaden, krävs att den innehåller flera sovrum. Två minderåriga barn kan dela sovrum

Som vi ser så är Migrationsreglerna även här väldigt precisa och fyller redan de krav som partiet vill införa.Texten nedan är klippt från Migrationsinfos hemsida. Hur stor andel av de utrikes födda som får försörjningsstöd varierar mycket beroende på skälet till invandringen. I en genomgång av de som kom till Sverige 1997 går det att se att bland de som har asyl som grund för sin bosättning försörjde sig nästan samtliga av de icke sysselsatta genom försörjningsstöd eller introduktionsstöd ett år efter bosättningen. Efter tio år har denna andel reducerats till mindre än 40% av de som inte är sysselsatta. Eftersom andelen sysselsatta också ökar med tiden i Sverige minskar också det totala antalet vars inkomst kommer ifrån försörjningsstöd; 18% av det totala antalet kvarstod 2007 bland de som invandrat 1997. Andelen förtidspensionerade bland denna grupp ökar med tiden i Sverige.Bland anhöriginvandrarna är det betydligt färre vars huvudsakliga inkomst kommer ifrån introduktionsersättning eller försörjningsstöd. Efter ett år är det färre än hälften som får någon av dessa bidrag. 10 år efter invandringen återstår 12,5% av de som får försörjningsstöd, vilket också påverkas av att sysselsättningen ökar. Ungefär 20% av de som inte är sysselsätta har ingen inkomst alls, vilket förmodas bero på att de blir försörjda av en anhörig.När man studerar försörjningsstöd till invandrade personer bör man beakta att dessa ofta inte har rätt till någon annan ersättning, så som till exempel arbetslöshetsersättning eller pension, eftersom dessa ersättningar kräver att man bott i Sverige under en längre tid. Eftersom utrikes födda har en något svagare ställning på arbetsmarknaden än inrikes födda blir således proportionen utrikes födda bland de som erhåller försörjningsstöd något högre. Detta gör dock också att det troligtvis finns mindre till exempel av missbruk och andra sociala problem bland invandrargruppen med försörjningsstöd än övriga med försörjningsstöd.

Här ser vi också att antalet utrikes födda som erhåller stöd följer den inhemska befolkningen.
De sparkar in redan öppna dörrar och som ett 27-årigt invandrarkritiskt parti borde de ha koll på reglerna när det gäller migration och dess olika regler.