En historieförfalskande sajt som jag skrivit om förut försöker komma undan med att inte berätta bakgrunden och på så sätt försöka svärta ner Sverige och Socialdemokraterna. Ämnet är arierförsäkran och jag ska försöka gå igenom det lite enkelt.
Vi börjar att titta lite på bakgrunden. Det finns två årtal som är viktigt och det är 1902 och 1904. Första årtalet var då Sverige skrev på Haagkonventionen och i den reglerades det hur vi skulle hantera andra länders lagar i t.ex giftermål. Denna konvention blev till lag i Sverige 1904. Arierförsäkran handlar om två saker; giftermål och med en inriktning gentemot företag. Det första vi tar upp är giftermål. I första paragrafen i den lag som kom efter Haagkonventionen ser hur lagen ser på när svenskar gifter sig.
Om två personer vill ingå äktenskap med varandra inför en svensk myndighet, ska det prövas om det finns något hinder mot äktenskapet enligt svensk lag.
Det fortsätter med hur lagen visar vad som gäller vid giftermål när någon av parterna har annat medborgarskap än svenskt.
Om ingen av dem är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige, ska det dessutom prövas att var och en av dem har rätt att ingå äktenskapet enligt lagen i en efter eget val angiven stat där han eller hon antingen är medborgare eller har hemvist. Om båda begär det och det finns särskilda skäl, får dock prövningen ske med tillämpning av enbart svensk lag även i ett sådant fall.
Här ser vi alltså en viktig sak. Har någon av de blivande makarna ett annat medborgarskap än svenskt så är det upp till det landets myndigheter att bestämma om det finns äktenskapshinder eller inte. I Sverige har det aldrig varit förbjudet för ”rasrena” svenska män och kvinnor att gifta sig med någon partner som då inte skulle vara önskvärd rasmässig. Om båda parterna var av nordisk härkomst räckte det med att ha vistats i Sverige under en period av två år. Då skulle äktenskapshinder prövas av svenska myndigheter utan hänsyn till andra länders lagar.
Haagkonferensen internationell privaträtt bildades 1893 och syftet var att göra de olika ländernas lagar enhetliga. De länder som anslutit sig till samma variant som Sverige hade var Nederländerna, Polen, Danzig, Luxemburg, Schweiz, Italien och Ungern. Denna variant var exakt som den hade praktiserats i Haagkonventionen. Den första av två andra varianterna innebar att äktenskapsförhinder hanterades i bostadsorten eller vistelseorten. Den andra var lite hårdare och i den hanterades alla hinder av parternas hemländers myndigheter. I denna variant kunde länder vägra gå efter det andra landets lagar då de bröt mot deras lagar.
I Sverige fanns det 1930 6633 som var mosaiska trosbekännare och 1939 fanns det ytterligare 3000 judiska flyktingar. Mosaiska och katolska församlingar hade skött sin egen kyrkobokföring från 1860., men detta ändrades 1911 då Svenska kyrkan tog över ansvaret för bokföringen. 1915 tog de även över vigselböckerna. Mosaiska trosbekännare är alltså troende judar och i Sverige då vi inte registrerade ”ras” så var kyrkoböckerna och i vilken trossamfund de tillhörde eller hade tillhört det enda sättet att visa om personen var av judiskt ursprung eller inte.
15 september 1935 införde Nazityskland raslagar, de så kallade Nürnberglagarna. I dom reglerades bland annat vilka som skulle få gifta sig med varandra. Den ariska rasen skulle skyddas. Etniska tyskar skulle inte få ingå äktenskap med judar. Riksmedborgarlagen ledde också till att icke önskvärda tjänstemän kunde få avskedas från sina yrken. Judar fick inte inneha offentliga tjänster.
Efter att Nürnberglagarna kom så utfärdades det 670 arierförsäkran enbart av Uppsala landsarkiv och fram till 1939 och före lagarna kom endast 70 st. Under andra världskriget skedde det c:a 250 st. Sammanlagt handlade det om flera tusen. Den största delen ansökningar om en arierförsäkran gällde svenskar som arbetade på tyska företag och dessa administrerades av Utrikesdepartementet. När det gäller de krav tyskarna hade på de svenska företagen de ville idka handel med så upphörde dessa krav mer eller mindre 1941/1942 i och med att tyskarna fick motgångar på östfronten alltså i kriget mot Ryssland.
När det gäller företagen som handlade med Tyskland eller tyskockuperade länder så måste vi förstå att företagen hade inget val. Möjligheterna att utöva handel med några andra länder var svårt då vi mer eller mindre var omringade av just Tyskockuperade länder. När det gäller våra närmaste grannländer så fortsatte vi med viss handel. Vi hade handelsavtal med bland annat England som vi bland annat sålde kullager och faktiskt då mer än vad vi sålde till Tyskland. Men alla företag som ordnade med arierförsäkran gjorde det inte med tvång. Vissa tipsade också Nazityskland om sina konkurrenter.
1937 kom en ny lag som går att läsa i författningssamlingen för lagarna 249-257 Lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, I den behandlades just ifall det skulle kunna skada någon av aktörerna i uppgifterna som skulle lämnas ut, men denna lag skulle aldrig kunna komma att användas då arierförsäkran var frivillig för den parten som behövde bevisa sitt ursprung.
Ser vi på historien så är det inte första gången stater förbjuder människor med olika ursprung att gifta sig. 1913 infördes lagar i Amerika där det blev förbjudet för par att ingå giftermål om den ena partner var av afrikanskt ursprung. Det handlade alltså om rena raslagar. Redan 1912 förbjöds tyskar att ingå i äktenskap med urinvånarna i Tysklands koloni i Sydvästafrika.
Vi måste förstå att det handlade om att få giftermålet, där minst ev av parterna var tysk medborgare godkända i Tyskland. Det var alltså inte gentemot Sverige man lovade med heder och samvete att man hade så kallat ariskt blod i sig utan det var mot Tyskland man gjorde det. Det kom inte heller några direktiv från UD till kyrkan förutom då att kyrkan skulle lyda lagen som kom till 1904. Enligt UD så räknades statslösa, tidigare tyska medborgare som svenskar och skulle då behandlas som svenskar i frågan om giftermålsförhinder. Den 25 september 1941 så blev alla tyska judar som då var utomlands per automatik statslösa. I och med det så eftersom de inte längre var tyska medborgare kunde inte de tyska myndigheterna kräva arierförsäkran.
Det påstås på den sajt jag nämner tidigt i inlägget att det ska ha tystats ner det här med de tyska nazisterna och deras försök med en arisering av Sverige. I början av december 1938 håller Richard Sandler ett tal inför Göteborgs studentkår som blev väldigt uppmärksammat och det även internationellt. Danmark var ett exempel på det. Socialdemokraten Sandler var vid tillfället då utrikesminister. Chefredaktören för tidningen Social-demokraten Zeth ”Zäta” Höglund sluter upp bakom Sandler i en ledare samma dag. Vad tyskarna försökte med var vida känt både bland näringslivet och det politiska etablissemanget. På sajten nämns ett årtal då de påstår att detta med ariseringsförsäkran först nämndes vilket är 1974. Jag vill då ta upp Rune Hedmans och Jöran Wiblings ”De s.k. arierbevisen – löpande ärenden vid ett landsarkiv åren 1933-1944. Arkivvetenskapliga studier , 4:e samlingen” från 1968.
Kunde då Sverige ha nekat utföra arierförsäkran? I Sverige har offentlighetsprincipen funnits sen 1766 och den regleras i grundlagen. Lägger vi då till den lag som kom efter Haagkonventionen i början av förra seklet så var Sveriges händer bakbundna. Men även om det var förenligt med svensk lag så var det fortfarande moraliskt fel.
Källor:
Judisk ”ras” som äktenskapshinder i Sverige Anders Jarlert ISBN: 9197522317