Man ser ofta en kommentar som börjar ”Jag är inte rasist, men…” och oftast så kommer det något rasistiskt efteråt. Den inledningen har blivit ett försvar för att personen som uttalar det kan ju inte vara rasist. Det är nu dilemmat kommer. Personen har alltså sagt något rasistiskt, men påpekar man det får man höra att man tar fram rasistkortet. Det har blivit fult att kalla någon för rasist, något man inte får göra. Vad är då en rasist? FN deklarerar rasism så här i sin konvention
…varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet
Detta är alltså definitionen av rasism och den som då utför dessa gärningar är således en rasist skulle man kunna tycka, men en enstaka gärning eller uttalande gör ingen till rasist. Att råka beställa en bakelse på ett fik och använda sig av namnet på den som de fått för länge sen och hetat i folkmun sen dess gör ingen till rasist, även om namnet på den är rasistiskt. Många säger att betydelsen av rasism håller på att urvattnas, men det håller jag inte med om. Det kanske används för ofta då det egentligen inte handlar om en rasistisk person utan mer om en rasistisk gärning av en ”vanlig” person.
Hur ska vi förhålla oss då till en person som sträcker sig till att göra så mycket mer än att beställa bakelser med fel namn? En person som vid återupprepade tidpunkter kommer med påståenden som faller in i FN’s konvention av rasism? Ska vi strunta i att personen säger att den inte är rasist och kalla personen för rasist ändå för det är ju det den är?
Att ge någon epitetet rasist är även om den förtjänat det via dennes handlingar, åsikter eller uttalanden så är inte detta konstant utan vi måste visa att människor kan förändras. Alla människor kan förändra sig och att då kalla någon för rasist kan låsa in denne i ett fack och då ta bort möjligheten att förändra sig i andras ögon. Detta är problematiskt då man dödar debatten och personen ifråga kommer att slå ifrån sig alla argument även om det är väl baserat på fakta utan att ens försöka förstå med ett objektiv sinne.
En tanke som har återkommit flera gånger är om dessa personer som kallar sig för invandrarkritiker. De säger att de inte är rasister utan endast kritiska mot invandringen. Vad kan vara bakgrunden till detta? Kan det ligga ett rasistisk tanke bakom i det undermedvetna. Vissa är så maniska att ta fram invandrarkritiken så man kan börja undra hur det ligger till. Kan viljan att kritisera ha en bakomliggande faktor? Nu är säkert inte alla invandrarkritiker rasistiska i botten, men en av förklaringarna kan vara detta resonemang.
Så fort man kritiserar invandringen så tar dom fram rasistkortet
Vad gör vi då när vi möter någon som gång på gång visar att de har ett rasistiskt sinne? Någon som har en rasistisk och skev världsbild? När det är berättigat att att kalla denne för rasist? Ska vi låta oss bli tystade av rädsla för att kränka någon, rädsla för att förarga någon eller att tysta debatten? För de kommer direkt att hävda att vi tar fram ”rasistkortet”. Ska vi kalla en spade för en spade och en rasist för en rasist?
Du är rasist, men det får man väl inte säga i det här jävla landet
Kommentar från Sverigedemokraterna in i Riksdagen – Ja tack!-gruppen:
”Varför är det aldrig någon som vågar stå för att dom är rasister? Det undrar jag!! Själv erkänner jag att jag är rasist och det är min fulla rätt att vara det!! För i Sverige har vi yttrande frihet och religions frihet!! Så då är det fan i mig min rätt att vara rasistisk om jag vill vara det!!!! Halva av Sveriges befolkning är innerst inne rasister dom vågar bara inte stå för det!!!
För det är inte politiskt korrekt!!!!”
Den har 42 ”gilla”…