Sverigedemokraterna har kallats både nationalsocialister och nyfascister och det förstnämnda har med deras nazistiska förflutna att göra, men frågan är om Sverigedemokraternas ideologi är statisk eller om partiet har förändrats. De har ju enligt egen utsago gått åt det mer socialkonservativa hållet och arvet från idékretsen runt den så kallade unghögern med personer som Rudolf Kjellén, Adrian Molin och Teodor Holmberg har faktiskt blivit tydligare. Sveriges nationella förbund ansåg ju sig vara unghögerns efterträdare och flera ur organisationen var medlemmar i Bevara Sverige Svenskt och som vi vet bildades Sverigedemokraterna av folk från BSS. Men SD är inga direkta arvtagare till SNF, men vi kanske ska ta dom på ordet och kanske ta deras förändring på allvar. Frågan är bara om de förändrats till det bättre. Historiker och forskare menar att de inte gjort det.
På 50-talet försökte den svenske fascisten Per Engdahl att ena den europeiska extremhögern i något som senare kallades för Malmörörelsen och då både övervintrade nazister och fascister från kriget tillsammans med något som är mer svår definierat. Inte för att denna nya ideologi är krångligare än tidigare, men för att det är något nytt som visserligen har sitt ursprung i det gamla, men ändå inte är detsamma. Forskarna är inte ense om vad de ska kalla dessa nya partier och organisationer, men på senare tid så har definitionen ”högerpopulister” börjat användas. Det finns flera anledningar till varför jag tar upp Engdahl här och den andra är att flera personer i både BSS och Sverigedemokraterna hade ett förflutet i Engdahls rörelse. BSS:s första och enda ordförande var ordförande i Stockholmsavdelningen av Nysvenska rörelsen. Det ska också ha funnits ett visst samarbete mellan Engdahl och BSS.
Men om vi backar tillbaks eller vrider fram klockan till Sverigedemokraterna och tittar på deras ideologi så vad hittar vi för influenser och är det bara från den socialkonservativa unghögern vi ser att de hämtat idéer ifrån? Jag har gått igenom en skrift av Per Engdahl, ledare för den fascistiska Nysvenska rörelsen och jämfört den med vissa delar av den sverigedemokratiska ideologin. Skriften heter ”De tre punkternas ideologi – Grunddragen av den nysvenska ideologin” som är skriven 1970 och som är en del av en serie kursbrev. Jag vill här inte bevisa att SD är dittan eller dattans arvtagare utan jag vill mer visa att det finns gemensamma punkter i deras ideologi och partiprogram.
Jag börjar med att kika på kapitlet ”Samnationalism” och dessa rader.
Folket, nationen, är och förblir den naturliga utgångspunkten för varje samhällsbildning. Vi är svenskar, danskar, tyskar o.s.v. Detta betyder, att vi vuxit upp i en omgivning, som präglats av det mönster, som är typiskt danskt, tyskt eller svenskt. Varje folk lever och verkar på ett visst område, inom vissa bestämda gränser.
Vi lägger till ett citat från sista kapitlet ”Den nya humanismen”.
Vi har konstaterat, att det som gör ett folk till ett folk är det mönster, som är gemensamt för alla de människor, som tillhör folket. Detta mönster utformas med hänsyn till de värden, som människorna sätter högt, de minnen ur det förgångna, som lever kvar genom tiderna, och framtidsdrömmar, som påverkar människornas handlingar.
Sverigedemokraterna skriver så här
De flesta människor identifierar sig primärt med andra individer som kulturellt påminner om en själv och av det följer att vi generellt har närmare till att visa solidaritet med individer som vi upplever är en del av samma gemenskap som vi själva. Av detta drar vi slutsatsen att en stark nationell identitet och ett minimum av språkliga, kulturella och religiösa skillnader har en gynnsam effekt på sammanhållningen, tryggheten och stabiliteten inom ett samhälle.
och
Den djupaste roten till den svenska kulturens särart ligger i vår historia och i den natur och det klimat där den har vuxit fram.
och
Kultur skulle kunna definieras som levnadssättet som förenar ett samhälle eller en viss grupp av
människor. Som sådant inkluderar det bland annat språk, beteendemönster, seder och högtider,
institutioner, konst och musik, klädsel, religion, ritualer, lekar, värderingar och normer för lagar och moraliska system.
Här talar Engdahl om hur en svensk kultur som ärvs av tidigare generationer
Genom år och århundraden skapas det viss seder och bruk, vissa sätt att tänka och känna, att umgås och uppträda, som går i arv från föräldrar till barn.
och Sverigedemokraterna skriver så här och här tar vi två citat
Vi tror inte på teorin om att människor föds som blanka blad som kan fyllas med vilket innehåll som helst. Miljön har visserligen en stor betydelse för individens utveckling, men samspelar med det biologiska arvet (i tidigare versioner av detta program beskrivet med termen nedärvd essens) och den fria viljan.
och
I sin allra vidaste mening skulle den svenska kulturen kunna definieras som summan av allt som
någonsin tänkts, skrivits, sagts, skapats eller gjorts av personer som tillhör den svenska nationen.
I det här stycket talar Engdahl om individen
Nu har varje människa sitt eget personliga beteende, sitt personliga mönster. Alla människor är olika. Det gemensamma nationella mönstret kommer därför alltid att varieras i otaliga personliga.
och så här beskriver Sverigedemokraterna samma sak
Varje människa är unik, men vi präglas också av vår omgivning och av vårt historiska, kulturella och sociala arv, vilket gör att vi också blir mer eller mindre lika varandra.
Det är det gemensamma mönstret, det nationella, som ger varje folk dess särprägel. Men det mönster är inte något en gång för alla fastslaget.
Vi lever alltså i en värld, som består av nationer, var och en med sitt särskilda beteendemönster, sin särpräglade kultur. Varje folk rymmer en viss arvsmassa, som via generna fortplantas från generation till generation och bildar underlaget för den kombination, som är typisk för varje folk.
och så här skriver Sverigedemokraterna i stycket om nationen
Den nationella samhörigheten binder samman nationens medlemmar över tid och rum och skapar band mellan de döda, levande och ofödda generationerna liksom mellan unga och gamla, olika samhällsklasser, politiska läger och geografiska regioner.
Engdahl fortsätter:
Att förneka nationens existens och betydelse är att blunda för verkligheten. Nationalism är ofrånkomlig. Den innebär, att varje människa är skyldig trohet mot det folk, hon tillhör.
Här talar Engdahl om lojaliteten gentemot nationen eftersom nationen bebos av det folk som finns inom nationens gränser vilket han har förklarat tidigare. I Sverigedemokraternas fall så kan man hitta samma idéer i stycket Sverigedemokraterna och nationen
Sverigedemokraterna definierar den svenska nationen i termer av lojalitet, gemensam identitet, gemensamt språk och gemensam kultur. Medlem av den svenska nationen kan man enligt vår uppfattning bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet aktivt välja att uppgå i den.
Vi ska ta och titta lite på hur Engdahl ser på invandringen i detta häfte.
Varje lands befolkning bör därför hållas någorlunda oförstörd. Invandringen från ett land till ett annat bör inte få bli större än absolut nödvändigt.
Här passar det att klistra in ett stycke från Sverigedemokraterna och invandringen.
Sverigedemokraterna motsätter sig inte invandring, men menar att invandringen måste hållas på en sådan nivå och vara av en sådan karaktär att den inte utgör ett hot mot vår nationella identitet eller mot vårt lands välfärd och trygghet.
Det ser ut som att Sverigedemokraternas syn på nationen och nationalism överensstämmer en hel del med Per Engdahls syn.