Det har funnits många antifascister i Sverige, en del kända andra okända. Jag läste en bok och fastnade för socialdemokraten Karin Kock och hennes motstånd mot antisemitismen och då fram för allt den som hon såg i Utrikesdepartementet och Socialstyrelsen under andra världskriget.
Först lite kort historia om Karin Kock. Född i Klara församling 1891 och död 1976. Hon var från början liberal, men blev senare socialdemokrat. Karin blev Sveriges första kvinnliga statsråd och detta i Tage Erlanders regering 1947. Hon blev också Sveriges första kvinnliga nationalekonom och hon blev överdirektör på Statistiska centralbyrån. Under sin levnadstid hann hon vara med i ett flertal kvinnoorganisationer.
För att förstå sammanhanget om det jag skriver om så måste jag kortfattat förklara de olika instansernas uppgifter i kriget. Utlänningsbyrån som var underställd Socialstyrelsen hanterade bland annat viseringstillstånd och asylansökningar. Utrikesdepartementet hanterade också vissa ärenden.
Måste också förklara lite snabbt det utrikespolitiska läget och Sveriges flyktingpolitik. Sverige var rädd för att för många flyktingar skulle komma till Sverige därför skulle vi ha en restriktiv invandring och det skulle visas utåt. Ett av kraven för att få viseringstillstånd var att vistelsen i Sverige var tillfällig och att flyktingarna bara skulle resa igenom alternativt stanna en kort tid. Det fanns en rädsla för att om det kom för många judiska flyktingar så skulle antisemitismen öka.
1940 så anföll Nazityskland vårt grannland i väst och Norge blev ockuperat fram tills krigsslutet. Många judar flydde till Sverige, men återvände när det blivit lugnare. 1942 så deporterades c:a 800 judar och de flesta av dom mördades i Auschwitz. Detta fick den svenska opinionen att svänga rejält. Ungefär hälften av Norges judiska befolkning flydde efter detta till Sverige. Även Danmarks judiska befolkning hotades och Sverige uppmanade dom att fly över till Sverige vilket de gjorde 1943.
De judiska flyktingarna behandlades olika jämför med ickejudiska flyktingar och det var också skillnad på hur de norska och danska judarna behandlades. De österrikiska och tyska judarna fick sina pass stämplade med ett ”j” av nazisterna.
I tidningen Socialdemokraten skrev Karin Kock i en artikel den sjunde september 1943.
Innebär detta att de norrmän som kommit hit under ockupationen uppdelas i två kategorier, judar och icke-judar, och att den förra gruppen icke räknas in bland norrmännen i socialstyrelsens statistik. Om så är fallet vilka motiv har socialstyrelsen för en dylik uppdelning?
Kock protesterade alltså mot denna skillnad i hantering i detta öppna brev till Socialstyrelsen. Hon blev inte nöjd över det svar hon fick utan skrev ytterligare en text i samma tidning. Hon ville veta varför de ”skiljer ut judarna bland flyktingarna” och varför de ”accepterat det ovetenskapliga söderifrån importerade begreppet ’ras’ som en ny indelningsgrund i den svenska statistiken”.
Utsöndrandet av judarna som en speciell grupp inom varje nationalitet ger i sin statistiska objektivitet ett stöd åt de antisemitiska strävanden, vilka bygga sin skumraskpropaganda just på uppfattningen om juden som ett främmande element i nationen.
Efter de danska judarnas flykt till Sverige skrev hon igen och väckte frågan. Nedan citat är hämtat ur hennes artikel i Social-demokraten den 9 oktober 1943.
Jag tror inte de veta det, men de veta vad de vilja ha för svar av oss andra: jude eller icke-jude, eller översatt till annat språk arier eller icke-arier. Det vore mera ärligt och rakt på sak att fråga: är Ni jude? Tag bort punkt nr 9 i utrikesdepartementets blankett snarast möjligt! Översättningarna från tyska formulär äro varken nödvändiga eller önskvärda i vårt land.
Det var många som protesterade mot Hitler, nationalsocialismen och hur judarna behandlades särskilt efter en stor del av de norska judarna hade deporterats och mördats i Auschwitz. Detta är inget försök att förmildra Sveriges flyktingpolitik och inte heller något försök att vitmåla Socialdemokraterna och samlingsregeringen. Det finns mycket att kritisera, men det motstånd emot nazismen som fanns måste synliggöras. I fallet judarna och Socialstyrelsen och kritiken mot dom så stack Karin Kock ut därför valde jag att skriva om henne.
Källa: Ett främmande element i nationen av Karin Kvist Geverts ISBN 9789155472504