…vi svenskar lever i en oändligt mycket lyckligare situation. Vårt lands
befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra
avseenden
Tage Erlander, socialdemokraternas partiledare och tillika statsminister sa så i en riksdagsdebatt den 24:e mars 1965. Tar man detta ur sin kontext så kan man få detta till nästan vad som helst. Det är också något Sverigedemokraternas sympatisörer gör på sociala medier. De försöker på mer än ett sätt smutskasta sina politiska motståndare. Men vi ska här se lite på resten av hans uttalanden i debatten.
Debatten handlar om Sveriges utrikes- och handelspolitik i stort och just den delen vi ska titta extra på handlar särskilt om USA och Sydvästafrika. Strax före citatet ovan säger Erlander
En fråga som då och då har antytts av talarna här är frågan om rasmotsättningarna. Jag kan på denna punkt lika väl som många andra instämma i herr Hernelius’ anförande. Det är klart att det är upprörande att motsättningar förekommer, det må vara i Selma eller i Afrika, men precis som herr Hernelius sade, är det ändå en kolossal skillnad mellan å ena sidan Förenta staterna, där statsledningen modigt och beslutsamt ingriper mot rasdifferentieringen, och å andra sidan Sydafrika, där man har en statsledning som uppmuntrar diskrimineringen och handlar så att apartheidpolitiken i själva verket blir kärnan i regeringens politik.
Han fortsätter och det blir tydligare med vad han har för åsikter om rasism och han har också vissa teorier om vad som är orsaken till rasismen i USA.
Rasfördomar är alltid mycket svåra att utrota. Många gånger bottnar de i en önskan att försöka värna sociala och ekonomiska privilegier. Jag är övertygad om att den amerikanska regeringens svårigheter i stor utsträckning beror på det faktum att det i Amerika finns en massarbetslöshet, som gör det naturligt för många vita att försöka vältra över fattigdomen och arbetslösheten på de svarta i den tron att de därmed slipper att drabbas själva.
Läser man det här stycket så er man att Erlander är starkt kritiskt emot rasistiska regimer som den i Sydafrika. Socialdemokraterna har haft flera politiker som kämpat mot apartheid i Sydafrika. Ungdomsförbundet engagerade sig tidigt, vi har också Olof Palme och även Anna Lindh var emot rassegregeringen.
Erlander fortsätter med att tala om det ansvar vi som land har gentemot de länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Här kommer internationalismen i partiet fram och den solidaritet som Socialdemokraterna har utåt gentemot människor i andra länder. Det handlar inte om någon unken nationalism där vi ska stänga in oss och strunta i omvärlden.
Jag tror att vi i Sverige, även med den reservation om jag nyss har givit, helt kan ansluta oss till den internationella opinion, som uttrycker sin avsky och sin indignation inför det brott mot de mänskliga rättigheterna som apartheidpolitiken i Sydafrika innebär. Vi har gjort detta genom våra ställningstaganden i Förenta Nationerna. Jag tror det är riktigt att vi gör klart för oss att det är i Förenta Nationerna som vi skall ge utlopp för vår aktivitet. Det står helt i linje med vår allmänna utrikespolitik, men dessutom är rasproblemen i Sydafrika av den storleksordningen att vi måste koppla in de gemensamma krafterna. Åtgärder kan endast få effektivitet, om bakom dem står de ledande stormakterna, men vi småstater skall inte ett ögonblick försöka krypa undan vårt ansvar bakom vår litenhet.
Som vi ser tydligt så är inte Erlanders uttalande rasistiskt om man sätter in det i i sitt sammanhang. Snarare tvärtom. På den här tiden så kunde inte Sverige införa sanktioner mot Sydafrika utan det var bara om länder var i krig som det gick. 1962 kom också en delegation från ANC till Sverige för att träffa Tage Erlander. Flera ungdomsorganisationer började året efter kräva att Sverige skulle införa sanktioner. 1964 infördes biståndshjälp till politiska flyktingar från Sydafrika.
Ser man på den skara som använder sig av detta för att smutskasta Erlander och Socialdemokraterna så har ju faktiskt Sverigedemokraterna använts sig av detta citat i sitt partiprogram från 1989. De skriver också positivt om detta med ett homogent folk. Så den här smutskastningen slår ju egentligen bara tillbaks på dom själva. Så här står det efter Erlander-citatet
Ett välmående fritt folk i en homogen svensk stat. Detta var grunden för vår styrka och avgörande för möjligheten att demokratisera Sverige. Men snart skulle socialdemokraterna svika och internationaliseringsprocessen börja.
Mitt inlägg om lögnerna i SD:s film Ett folk, ett parti