Sveriges nationella ungdomsförbund grundades 1915 som ett ungdomsförbund åt Högern, men efter att förbundet radikaliserades och gick åt det mer fascistiska hållet och fick en pronazistisk hållning uteslöts förbundet och det bytte då namn till Sveriges nationella förbund, Jag har skrivit om deras tidigare partiprogram 1929, 1934 och 1938. Här nedan kommer deras program som antogs 1975.
Detta är Sveriges nationella förbund
Sveriges nationella förbund (SNF) med Svensk nationell ungdom (SNU) är en aktiv och offensivt verkande politisk, ideell och kulturell organisation på nationell grund.
Sveriges nationella förbund erhöll sitt namn 1936 genom ändring av Sveriges nationella ungdomsförbund och Nationella förbund (SNU och NF), fram till 1934 Sveriges nationella ungdomsförbund (SNU). Detta förbund bildades 1915 och spelade i många år en stor roll inom svensk politik.
Tidigt väcktes intresset även för andra stora nationella frågor av sådana föregångsmän som Vitalis Norström, Harald Hjärne, Rudolf Kjellén och Adrian Molin. SNU räknar sitt organisatoriska ursprung till 1900-talets första decennium, då bl.a de ungsvenska förbunden bildades. Den nationella ungdomsrörelsen var särskilt aktiv i 1914 års försvarsrörelse.
Under 1910- och 1920-talen präglades SNU i stort sätt av unghögern, vilken kännetecknades av kritik mot demokrati, partiväsen och parlamentarism samt krav på starkt försvar, aktiv utrikespolitik samt sociala reformer.
I början av valåret 1928 hade SNU 24.879 medlemmar. Förbundet gjorde en bemärkt insats i årets andrakammarval och betydde enligt allmänt erkännande mycket för högerpartiets stora framgång, vilket ledde till högerregering under amiral Arvid Lindmans ledning.
SNU:s medlemsantal var i februari 1933 över 38.000. Organ var 1918-29 Nationell tidskrift med omläggning 1930 till veckobladet Nationell tidning.
Redan ett par år efter segervalet aktualiserades motsättningarna mellan gammalt och nytt inom högerpartiet. Dessa framträdde allt tydligare då SNU 1932 fick dåvarande docenten Elmo Lindholm till ordförande. Denne tillhörde den s.k. Lundaskolan, som eftersträvade en nationell nyordning besläktad med unghögerns tankegångar.
I början av 1934 krävde högerpartiet att SNU skulle organisatoriskt underordna sig partiet. Ungdomsförbundet vägrade och partiet svarade då med att bilda en partitrogen ungdomsrörelse. Brytningen blev definitiv då SNU på kongress i Karlstad antog ett nytt program samt markerade sin självständighet genom att ändra namnet till SNU och NF.
År 1935 utträdde tre av förbundets medlemmar ur högerns andrakammargrupp samt bildade Nationella gruppen.
SNF deltog därefter under partibeteckningen De nationella i 1936 års andrakammarval och fick då 26.750 röster, men erhöll inget mandat. Under de följande åren gick förbundet med växlande lycka fram vid stads- och kommunal-fullmäktigeval. Senaste gången förbundet deltog i val var år 1944 i Stockholm, då de nationella erhöll ca 4.000 röster.
Fram till 1968 fungerade SNF därefter som opinionsrörelse med huvudsaklig uppgift att stödja tidningen Fria ord, där fil. dr Rutger Essen under många år var chefredaktör.
Med förbundsorganet Fria ord i spetsen samt i hand i hand med sitt 1974 bildade ungdomsförbund Svensk nationell ungdom går nu SNF en ny framtid till mötes för ett nationellt Sverige.
Detta gör Sveriges Nationella Förbund
SNF verkar för att genomsyra Sveriges folk med den ideologi, som är grunden till ett reformerat samhälle.
Genom organisatorisk och ideologisk uppbyggnad, personligt föredöme och offentlig verksamhet i tal och skrift, förs arbetet framåt.
SNF:s politiska ideologi står i motsats till den partidemokratiska parlamentarismen, som i sin nuvarande monopoliserande utformning hämmar ett verkligt medborgarinflytande. Förbundet verkar dock, om inte politiska tvångsåtgärder och /eller ett anarkistiskt samhällstillstånd föranleder ett ändrat ställningstagande, inom de ramar och med de politiska medel, som den nuvarande statsstyrelsen lagfäst.
Bland annat innebär detta att SNF trots principiell aversion mor det nuvarande systemet, framträder inom det som politiskt parti och begär väljarnas stöd, när Förbundet finns tidpunkten lämplig.
Så här skulle vi vilja att det var i Sverige
Statens uppgift är att värna frihet och trygghet för Sveriges land och folk.
Ett nationellt folkförbund, istället för politiska partiet, står bakom riksdagens medlemmar och regeringens politik, som baserar sig på en progressiv nationell ideologi.
Statsskick
Sveriges monarkiska statsskick är utformat som ett levande element i statsstyrelsen.
Konungen värkar som folkets högste representant, statens högste styresman och den levande symbolen för Sverige.
Konungen bildar regering och medverkar i övrigt på ett meningsfullt sätt i rikets styrelse.
Konungen är försvarsmaktens, förvaltningens, lagstiftningens och domsmaktens huvudman.
Monarkin bevaras, i händelse av kungaättens utslocknande.
Folkrepresentationen – Valsystem – Direktinflytande
För personval och fri kandidatur till statlig och kommunal folkrepresentation tillämpar vi, i enmansvalkretsar, ett två-omgångssystem (typ nuvarande franska presidentval, 1975) med utjämningsmandat. Detta ger representation åt minoritetsopinioner.
Inom riksdagen har viss minoritet – exempelvis en tredjedel – möjlighet att åstadkomma så väl rådgivande som beslutande folkomröstning.
Detsamma gäller envar svensk medborgare, som uppbådar stöd i fastställd omfattning.
Kommunala frågor kan avgöras i regionala folkomröstningar.
Endast svenska medborgare är representationsbehöriga och röstberättigade.
Vid sidan av regering och riksdag fungerar en riksrådsförsamling, som består a yrkes-, löntagar och näringslivs- eller branschorganisationers representanter.
Riksrådet har suspensivt (uppskjutande) veto.
Försvar och utrikespolitik
Försvaret värnar om Sveriges frihet och territoriella integritet. Med en stark försvarsmakt bevarar vi vår alliansfrihet i fred, för neutralitet i krig.
Försvaret är hela folkets angelägenhet och baseras därför på allmän värnplikt.
Frivillig försvarsverksamhet understöds kraftigt.
Försvaret anpassas efter krigets krav. Detta innebär bl.a en effektiv och disciplinerad utbildning.
Undergrävande verksamhet beivras strängt. Politisering inom det militära tolereras ej.
För att återskänka Europa dess naturliga plats i världspolitik och maktbalanssystem, främjar vi strävanden till ett europeiskt förbund av fria nationer. EG kan därvid vara ett instrument.
Vi kräver de östeuropeiska folkens nationella frihet.
Sverige stöder med sitt medlemskap FN:s fredssträvanden.
Det nordiska icke-politiska samarbetet främjas.
U-hjälpen i statlig regi — so, gör dem utrikespolitiskt anknuten — reduceras till katastrofhjälp, kommersiell samverkan och utbildningsbistånd ,ed stipendieplatser. Övrig u-hjälp organiseras på frivillig grund och gynnas med skattelättnad. Samma gäller bistånd till andra ideella ändamål.
Lagar och rättsväsende
Lagstiftningen baseras på objektiv och hävdvunnen rätt och ej på intressegruppers krav.
Lagarnas respekt upprätthålles genom kraftigt och effektivt beivra lagöverträdelser.
Skarp och snabb påföljd tillämpas för brott mot enskild person eller egendom.
Brottsbekämpningen omfattar såväl förebyggande som eftervårdande åtgärder.
Polismakten erhåller erforderliga resurser för sin uppgift. Genom upplysning, kontaktverksamhet och skolinformation m.m. skapas en positiv allmänopinion för polisens uppgift och arbete.
Rättsväsendet står fritt och obundet.
Näringsliv finans och skattepolitik
Näringslivet vilar på fri företagsamhet och den enskildes ansvar för egen förvärvs- och försörjningsverksamhet.
Äganderätt respekteras som en av grunderna till den enskildes pliktuppfyllelse. Det är en svensk medborgares rättighet att kunna förvärva och äga egen mark och bostad på fri grund.
Statens kommersiella verksamhet begränsas till medborgarservice (typ Statens järnvägare, Post och Televerk) samt till uppgifter, som är så resurskrävande eller av så uppenbar nationell betydelse, att det inte föreligger rimliga skäl till privat insats.
Familjeföretagsamheten är en omistlig del av ett fritt näringsliv. Familjeföretagarna befrias från konfiskatorisk arvsskattelagstiftning.
Jordbruket dimensioneras för upprätthållande av full försörjning.
Jordbrukets rationalisering tas hänsyn till miljö- och avfolkningseffekter.
Jordbruk, småföretagsamhet och fri yrkesutövning erhåller det stöd och skydd, som betingas av deras betydelse för kultur och näringsliv.
Återhållsamhet iakttas i fråga om såväl statlig som kommunal skatt. Det kommunala skatteuttaget är underkastat statliga myndigheters direktiv.
Skatteuttaget får ej hämma viljan till arbete, initiativ och utveckling. Det får ej uppgå till den nivå där följderna blir konfiskatoriska.
Folkpensionen är skattefri.
Socialpolitik
Stöd utgår i första hand som hjälp till självhjälp. De, som inte kan tillgodogöra sig denna hjälp, erhåller fullt socialt bistånd.
Genom skarp kontroll motverkas missbruk. Arbetsföra personer anvisas et meningsfullt arbete. Uppenbar arbetsovilja kan medföra tvångsåtgärder.
Den allmänna sjukvården inriktas på individuell humanitet i stället för industrialisering. Ett fritt val av läkare, vårdplats och vårdform understödjes.
Hälso- och sjukvård bedrives såväl offentlig tjänst och privat praktik.
Bostad skall i princip kunna väljas fritt. Bostadsproduktionen underkastas därför marknadsekonomisk styrning. Statliga och kommunala ingripanden begränsas av denna styrnings eventuella skadeverkningar av social-, miljö eller allmänna samhällskaraktär.
Barn medför ej sänkt social service. Detta kan ernås med exempelvis variabla barnbidrag.
En särskild social fråga utgör invandringen. Denna får ej innefatta element, som är upplösande för kultur och samhälle. Asociala invandrare förpassas.
Abort tillåts endast på medicinska grunder.
Familj och skola
Folkets fostran är en oundgänglig förutsättning för Sveriges fortlevnad som ett fritt land. Den nationella medvetenheten är grunden för viljan till försvar, framsteg och solidaritet.
Vi upprätthåller familjers integritet och skolutbildningens kvalitet.
Fria, harmoniska människor skapas främst genom familjens naturliga vård och fostran. Vi stöder därför familjen som nationens grundval. Vi bistår ökad närkontakt mellan generationerna.
Vi differentierar skolutbildningen i förhållande till elevernas olika färdigheter och intressent. Skola och vidareutbildning meddelar kunskap och erfarenhet samt kunskapens tillämpning.
För en solidariskt medborgaranda lär skolan enskild pliktuppfyllelse; det skall vara en självklarhet att personlig strävan har gått före biståndsbehov.
Vi upprätthåller omfattande möjligheter till vuxenutbildning.
Forskningen står fri och obunden. Den tilldelas erforderliga resurser.
Kristen och nationell kulturidealism
Sverige är en kristen nation och Sveriges folk bibringas kristen anda och tradition. Häri ryms respekt för tanke- och trosfrihet.
Kristendomsundervisning meddelas i skolorna.
Kyrkans uppgift är att andligt leda vårt folk och att stå i spetsen för kampen mot religiöst och karaktärsmoraliskt nedbrytande krafter. Kyrkan undviker politiska engagemang och ställningstagande.
Idealitet och etisk lyftning med förankring i kristna och ideella rörelser bereds tillbörligt utrymme i radio och television.
Svenska flaggans dag är helgdag.
Miljö
För klarhetens skull avgränsar vi här begreppet miljö till att omfatta livsmiljön, vad avser luft, mark, vatten, föda, landskap och bebyggelse.
Vår miljövård ställer nationella och mänskliga krav före de ekonomiska.
Landskapet skyddas från exploatering och kortsynt vinnings skadeverkningar. Detta innefattar även våra städer.
Svensk bebyggelse och stadsmiljö bevaras till sin karaktär. Gammal bygd vårdas och ny anpassas därefter. Fideikommiss tillämpas för skydd av enskilda kulturmiljöer.
Naturgifter och motsvarande undviks, Deras användning innebär okända och okontrollerbara risker för såväl direkta som ackumulerade skadeverkningar.