Sverigedemokraterna och 12’ans Kalle -91

STOCKHOLM

30:e November 1991 marscherade Sverigedemokraterna genom Stockholms gator för att fira Karl XII. Firandet kom att bli ett återkommande inslag i partiets historia ända tillbaks till BSS-tiden, men själva traditionen går tillbaks längre än så. I Lund inleddes denna åminnelse redan 1853 av en estetikprofessor och några studenter. På 80-talet började det dyka upp nazistiska skinnskallar, men just 1991 var den första officiella manifestation av Sverigedemokraterna.

Dagen innan hade en skinnskalle i Malmö blivit skjuten av polis och det var en upprörd stämning.

Ett stort antal antirasister hade samlats inför firandet och tåget blev försenat 2 timmar. De samlades vid Slussen och vid 21-tiden började de 600-700 Sverigedemokraterna och andra firare bege sig mot Kungsträdgården där Karl XII staty står. Väl på väg så hindras de och polisen väljer att leda dom till Riddarholmen istället där ”krigarkungen” ligger begravd.

I tåget hymlades det inte med åsikterna. På den här tiden och några år framåt var rasismen och nazisympatierna tydliga. 1996 året efter Mikael Jansson tog över rollen som partiledare efter NRP-nazisten Anders Klarström infördes ett uniformsförbud. Då försvann dessa element på Sverigedemokraternas manifestationer, men vi vet att det förekom en hel del bakom kulisserna.

I det här tv-inslaget hörs skinnskallarna skandera ”Sverige åt svenskarna” samtidigt som högerhänderna höjs.

På väg till Karl XII’s torg hörs i detta klipp hejaramsor som ”Ut med packet” och ”Vakna Sverige Svartskallar ut”  och även här förekommer nazihälsningar och ”sieg heil”.

Senare på kvällen hade Sverigedemokraterna anordnat en spelning med det antisemitiska vitmakt-bandet Vit aggression och Ultima thule. Två av medlemmarna var ansvariga för skinheadtidningen Vit rebell som var ett samarbete med nazister i England. Vit Rebell som hade även kopplingar till Vitt ariskt motstånd propagerade öppet för kamp mot invandrare och judar.

Innan Vit aggression skulle äntra ”scenen” och börja spela så håller Sverigedemokraternas partiledare ett tal där han skyller mordet på skinnskallen på ZOG Zionist Occupation Government, en vanlig antisemitisk konspirationsidé. Under talet hörs deltagarna skandera ”sieg heil” och de sträcker upp högerhanden för att göra en så kallad Hitlerhälsning. Innan talet är slut så hör man även någon skrika Vitt ariskt motstånd. Sverigedemokraterna har under senare tid påstått att dessa skinnskallar och VAM-anhängare inte var välkomna i SD’s manifestationer, men i en intervju med Karlström 1994 säger han tvärtom att så länge de ställde upp på deras värderingar så var de välkomna.

 

LUND

I Lund samma år firades också Karl XII’s dödsdag. Här var inte deltagarna på båda sidorna lika många som i Stockholm där antirasisterna samlade upp till 10’000 människor medan Sverigedemokraterna och de andra nationella var ungefär 700. I Lund var deltagarna endast ett 70-tal. Nedan följer ett händelseschema över hela manifestationen

Följande inträffar:

 

16.30: Den antirasistiska demonstrationen samlas på Clemenstorget.

16.50: 150-200 danska omaskerade antirasister anländer till torget för att ansluta sig till demonstrationen.
17.00: Motdemonstrationen avgår med 2.000 personer.

17.30: Vid Mårtenstorget samlas Motdemonstrationen till Cristal Andinos salsarytmer och sånger.

18.00: De flesta skinheadsen anländer med tåg till Lund. De är 50-75 stycken, de flesta halvfulla småpojkar.
18.30: Cirka hundra skinheads samlas för att hylla Karl XII.

19.00: Karl XII-demonstrationen skall avgå, men polisen får samtidigt ett ultimatum från antirasisterna att om inte demonstrationen stoppas, så skall de göra det.

19.30: Antirasisterna tränger fram på Kyrkogatan, skanderande ”Stoppa rasismen här och nu!”

20.00: Barrikader byggs på Kyrkogatan. Poliserna står uppställda med hästar och sköldar i händerna litet längre bort.

20.30 Polisen har redan i princip beslutat sig för att Karl XII-demonstrationen inte skall få gå.

22.00 Karl XII-demonstranterna forslas bort i bussar till Malmö. Antirasisterna jublar, tänder bengaliska eldar och knallskott. Hela gruppen går snabbt därifrån. Och här kunde det hela slutat i frid och fröjd.

Men polisen ville annorlunda.

22.30: Polisen omgrupperar först till Mårtenstorget, därefter till Smålands Nation där några danska antirasister som velat chilla ner på puben siktats.

22.30: Polisen, som nu har nu fått 20 mans förstärkning och är 190 man, spärrar in antirasisterna på smågatorna runt Smålands. Situationen blir snabbt dramatisk. Hundar skäller, hästar stegrar sig och polisbefälen skriker: ”Framåt, framåt. Häng på nu. Kom igen för helvete.” Antirasisterna börjar då försvara sig med knallskott och stenar. En häst skenar. Polisen retirerar.

23.00-24.00: Småstrider rasar i stan. Till slut griper polisen 20 danska antirasister nere vid stationen som är avstängd. En rasande polisman går lös på en demonstrant medan hans kollega vrålar: ”Slå han, slå han! Ge han vad han tål!” Totalt 65 personer gripna. Ingen anhållen, ingen allvarligare skadad. Beskyllningarna om att motdemonstranterna skulle vara hemska våldsverkare var grundlösa.  

 En längre rapportering av kvällen av dansk television

En bild på motdemonstranterna som visar hur pass många det var

I 12 numret av SD-bulletinen, deras nyhetsutskick kunde man läsa om årets manifestation

I SD kurirens dubbelnummer 16/17 det året skrevs det också om firandet och av någon anledning har de fått för sig att protestera mot nazism skulle vara Sverigehatande

Vi Sverigedemokrater var inte heller så naiva att vi trodde att de antisvenska krafterna skulle låta oss få vår solidaritet med 1600 och 1700-talets hjältemodiga försvarare av vår svenska nation ostörda. Hyckleriet och skenheligheten som de Sverigehatande visade upp vid detta års högtidighållande slog dock alla rekord

Självförtroendet var det inget fel på när de skriver om manifestationen i Stockholm

Tyvärr gav den svaga polismakten vika för de ca 5000 röda som ockuperade Kungsträdgården och polisen tvingade då in oss på Riddarholmen. Endast en grupp på 150-200 man lyckades ta sig förbi polisavspärrningarna och avancera fram till Kungsträdgården. Men de var tyvärr alltför få för att kunna driva den röda bastardhopen på flykt