De viktiga pressetiska reglerna

Vad hände där i Köln egentligen? Rapporteringen inleddes märkligt nog med ett utbrott: Varför skriver ingen om vad som hände? De som rasade hade läst extremhögersajter där det påstods att riktiga medier dolde sanningen. Vad de inte förstod är att det är svårt att göra nyheter på obekräftade vittnesuppgifter. Att ge en fullständig bild är ett svårt uppdrag som troligen tar en vecka att genomföra om du, vilket är rimligt, ska försöka få tag på trovärdiga fakta och intervjua människor som varit inblandade – även de som anklagas för att vara förövare. Sånt skiter extremhögersajterna i. Deras syfte är att peka finger mot invandrare och då spelar fakta ingen roll. De tutar och fabulerar fritt så fort de ser en mörkhyad på bild.

Detta skriver Martin Aagård i artikeln Vad hände där i Köln egentligen?. Vad som egentligen hände ska vi inte ta upp här utan vi ska ta upp en stor anledning till varför Traditionell media följer något som kallas de pressetiska reglerna. Det är riktlinjer som används för att kunna återge så korrekta nyheter som möjligt.Det handlar alltså inte om censur utan om att ge en korrekt bild av händelser utan att starta rykten som är baserat på en felaktig rapportering. Det är inte många som vet vad dessa regler är även om de kanske har hört talas om dom så därför går vi igenom dom lite snabbt.

PUBLICITETSREGLER

Ge korrekta nyheter

1. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling.

2. Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer.

3. Löpsedel, rubrik och ingress skall ha täckning i texten.

4. Slå vakt om den dokumentära bilden. Var noga med att bilder och grafiska illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt.

Detta är enorm viktigt. Första intrycket är det som fastnar och en dementi gör oftast ingen nytta även om den absolut ska skrivas. Det gäller att inte vara för snabb att återge vissa delar i en händelse så att man undviker att starta rykten. Att istället vänta med att publicera vissa saker tills man har fått det bekräftat är A och O.

Var generös med bemötanden

5. Felaktig sakuppgift skall rättas, när det är påkallat. Den som gör anspråk på att bemöta ett påstående skall, om det är befogat, beredas tillfälle till genmäle. Rättelse och genmäle skall i lämplig form publiceras utan dröjsmål och på så sätt att de kan uppmärksammas av dem som har fått del av de ursprungliga uppgifterna. Observera att ett genmäle inte alltid kräver en redaktionell kommentar.

6. Publicera utan dröjsmål Pressens Opinionsnämnds klandrande uttalanden i fall som rör den egna tidningen.

Hur ofta har vi sett hatsajter rättat till fel i sina artiklar? Jag själv har påpekat brister i det de skriver om och fått fyra olika disquskonton blockade på t.ex Avpixlat. När det gäller Avpixlat så har de vid flera tillfällen publicerat felaktigheter och till och med nyhetsartiklar baserade på satir. Dessa artiklar togs ej bort efter de fått det påtalat för sig.

 

Respektera den personliga integriteten

7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.

8. Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.

9. Visa alltid brotts- och olycksoffer och deras anhöriga största möjliga hänsyn.
Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.

10. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.

Det här med att visa brottsoffer största möjliga hänsyn verkar vara svårt. Det skriks i vissa kretsar att all fakta om ett visst brott ska fram oavsett om det drabbar någon annan. Nummer tio är den punkt som har vållat störst debatt utav alla. Invandrarkritiker är av den åsikten att etnicitet ska fram oavsett vad brottet gäller. Vissa verkar helt besatta av tanken av att det skulle vara människor med annan etnicitet än svenskar bakom brotten. Hur ofta spelar det egentligen någon roll vilket land gärningsmannen kommer ifrån? Det är dock inte alla gånger som etnicitet spelar roll. Är det någon med ursprung ifrån Australien eller USA så är det inga problem. Det finns en orsak till intresset och jag tror alla vet vad den är.

 

Var varsam med bilder

11. Vad som i dessa regler sägs gäller i tillämpliga delar även om bildmaterial.

12. Bildmontage, retuschering på elektronisk väg eller bildtext får ej utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Ange alltid i direkt anslutning till bilden om den är förändrad genom montage eller retusch. Detta gäller även vid arkivering.

När det gäller bilder är det lika viktigt att bilderna visar en korrekt bild av det som skett. Ser vi på hatsajterna så ser vi oftast en och samma bilder när det skrivs om ensamkommande flyktingbarn och det är en bild där de ser äldre ut än vad de är för att ge sken av att alla ensamkommande inte är under arton. Vi vet ju hur svårt det är för systembolagspersonalen att avgöra om man är under 20 år. En annan person som figurerar ofta är ”Islamic rage boy” eller som han egentligen heter Shakeel Ahmad Bhat och han används för att få läsaren att tro att muslimer är galna.

 

 

A Kashmiri protester shouts pro-freedom and pro-Pakistan slogans during the joint funeral procession of Bilal Ahmed Dar and two rebels in the village of Narwara, some 40 Kilometers (25 miles) southwest of Srinagar, India, Tuesday, June 19, 2007. Thousands of people marched in Indian-controlled Kashmir Tuesday protesting the killing of 17-year-old Bilal Ahmed Dar by government forces, who locals claim had no ties to militant groups. The teen was killed along with two rebels Monday in a gun battle between police and suspected Kashmiri rebels in the village of Chewdara. (AP Photo/Rafiq Maqbool)

Hör båda sidor

13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.

14. Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas.

Detta är viktigt, men det ska inte överdrivas. Vill inte den ena parten bli intervjuad eller säga sitt så är det bara att skriva så i artikeln. Syftet med att höra båda parter ska inte vara att trakassera som i det i vissa fall handlar om när så kallade medborgarjournalister långt ut på högerkanten ger sig på mediepersoner, politiker, beslutsfattare osv.

Var försiktig med namn

15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.

16. Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig.

17. Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som återger materialet.

I en undersökning som Novus har gjort så visar det sig att SD-sympatisörer litar inte på media. Då är det inte så konstigt att de lever med en helt annat världsbild än andra. Detta är ett stort problem och jag ska förklara lite kort varför. Om tar den SD-nära bloggen Avpixlat som skriver om invandringen och då särskilt den utomeuropeiska flyktinginvandringen och nu på senare tid även om romer som är här i Sverige för att få ihop några slantar till sin försörjning. Avpixlat skriver uteslutande om dessa och då blir bilden av att det är endast dom som begår brott. Detta vet vi att det inte är sant, men det bekräftar läsarnas världsbild och trots att undersökningar och statistik visar annorlunda så tror de inte på det.

Så när media väntade med att gå ut med uppgifter handlade det om att de vill vara säkra på att det de fått höra var sant alltså ge korrekta nyheter.  För vill vi egentligen ha ett samhälle där media spottar ur sig saker utan att vara säkra på att det är sant, inte korrigera när nya uppgifter kommer och alltid försöka utmåla vissa grupper i samhället som dåliga genom att vinkla nyheter så det passar ens agenda?  Problemet med att försöka vara först med en nyhet och bara slänga ut den är att folk tenderar att inte läsa dementier och artiklar där felaktigheter bemöts. ”Invandrarkritiska” medier vet att människors känslor spelar roll i hur stor spridning en nyhet får. Den är inte alltid 100% sann och har oftast en extremt vinklad rubrik. Vi har sett att folk till och med börjar argt kommentera artiklar utan att ha läst mer än själva rubriken.

Vill någon läsa mer om Köln

Köln, sexövergrepp och statistik

 

 

Kommentera