Tagg: Motargument


”Vi måste berätta sanningen om Kod 291”

Tidigare i år så spreds det en skärmdump på ett mejlsvar som påstås komma från Brottsförebyggande rådet. BRÅ beskriver sig själva så här på deras hemsida

[otw_shortcode_quote border_style=”bordered”]Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott.[/otw_shortcode_quote]

Mejlet var ett svar på förfrågan om den Kod 291 som användes för att kategorisera polishändelser som har med asylboenden att göra. Jag har tidigare skrivit en artikel om denna kod och förklarat vad för händelser det har handlat om som polisen registrerat som kod 291.

kod 291

Det är en lite otydlig skärmbild så jag ska citera vad som står i mejlet

[otw_shortcode_quote border_style=”bordered”]Hej Daniel. Nej, de anmälda brott som har fått tilläggskod 291 är inte med i den preliminära statistiken[/otw_shortcode_quote]

Svaret är undertecknat Johanna Skinnari, utredare på enheten för rättsstatistik.

Magnus, en vän misstänkte att något inte stod rätt till med detta mejl så han tog kontakten med BRÅ och visst var detta meddelande falskt.

Först fick Magnus svar från Nina Forselius som sa att 291 inte är en brottskod utan en tilläggskod som som anger att händelsen har anknytning till flyktingboende. Handlar händelsen om ett brott så är det den brottskoden som registreras i statistiken och kod 291 påverkar alltså ingenting.

Detta om påståendet i mejlet och nu till själva mejlet och dess uppgifter. Magnus skickade skärmdumpen på mejlet till Kommunikationsenheten på BRÅ och fick veta att det fanns flera felaktigheter. Först ut så arbetar Johanna Skinnari inte på enheten för rättsstatistik och hon skulle heller inte ha svarat på ett sådant mejl utan hänvisat personen till någon som verkligen arbetat på denna enhet. Telefonnumret i mejlet är dessutom felaktigt. Den anställde på kommunikationsenheten tycker att meljet ser ut att vara ett montage av olika uppgifter och att efter jag fått ta del av dessa mejlkonversationer så håller jag med.

Det finns ingen hejd på fantasin hos dessa som utger sig vara kritiska mot invandringen. Jag har genom åren som jag granskat både Sverigedemokraterna och deras fotsoldater sett ett stort antal försök till att smutskasta invandringen, invandrarna och de invandringspositiva. Det ena mer fantasifullt än den andra. Tyvärr så brukar såna här saker sprida sig ganska fort och det handlar troligtvis om okunskap om hur saker och ting fungerar, att känslor tar över när de läser sånt här som bekräftar deras världsbild och framför allt så är en avsaknad av en vilja att källgranska påståenden. Detta försök att sprids desinformationer är några månader gammal, men jag vill fortfarande skriva om det för deras smutsiga försök te ut i ljuset. Just i detta fall var syftet att få folk att tro att brott skedda å¨flyktingboenden mörkas.

Nedan ser vi svaren från BRÅ i den konversation Magnus hade med dom om. Länken i ena svaret har utgått och ersatts med denna http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2016-07-01-klassificering-av-brott.html

291 291

Tack Magnus för ditt ihärdiga arbete med att granska de högerextrema och invandrarkritikernas påståenden och framför allt tack för de tips jag får.

 

Per Gudmundsson och statistik

Per Gudmundsson, ledarskribent på Svenska dagbladet är tillbaka efter en lång tids ledighet. Gudmundsson är känd för den som myntade epitetet Nogo-zoner i samband med problemområden vilket var felaktigt. SvD är förövrigt den media som skriver mest negativt om invandringen.

Gudmundsson börjar sin arbete med att skriva en krönika om det dödliga våldet på asylboenden ”Asylköping – Ett katastrofområde” och med en snabb titt på det han har skrivit så ser man att det är det flera saker som får källkritikern inom en att vakna.

Gudmundsson påståenden:

  1. Att antalet misstänka mord på asylboenden gentemot antalet konstaterade fall ute i samhället. Polisen ger graden misstänkt mord i alla fall där dödsorsaken går att fastställa som naturlig och de gör det i utredningssyfte. Ett stort antal av de misstänka morden får en annan lösning och läggs alltså inte bland konstaterade morden i statistiken. Enligt BRÅ så anmäldes det 437 misstänkta mord och dråp i Sverige 2015 vilka efter polisutredning blev till 112 konstaterade fall av dödligt våld.
    Faktalänkar:
    Vad är egentligen Kod 291
    Konstaterade fall av dödligt våld.
    Din statistik blir inte sann bara för att du vill det 
  2. Gudmundsson använder sig av siffran 85’000 människor som bor i asylboenden idag när han jämför mordstatistiken för första halvåret 2016. Antalet flyktingar som kommer till Sverige för att söka asyl har minskat drastiskt på senare tid och många har dessutom återvänt. Förra året kom 163’000 människor för att söka asyl i Sverige och i januari fanns det 183’000 inskrivna i asylsystemet varav 100’000 bodde på asylboenden. Siffran är inte heller konstant då det är in och utflöde på boendena. Alltså handlar genomsnittet om mer än 85’000 personer.
    Faktalänkar:
    Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem januari 2016
    Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem juni 2016
  3. Gudmundsson påstår att det skett 6 mord av asylsökande i asylboenden, men att föra statistik på enbart 6 mord är extremt vanskligt och det skulle alla statistiker hålla med om. När jag gick igenom de mord som skett på asylboenden i år så får jag det till enbart fem fall där det fortfarande misstänkts handla om mord. Lindesberg, Ljusne, Sunne och Mariannelund. Det som var ett misstänkta mord i Rättvik blev senare efter polisundersökning avfärdat som självmord. De andra fallen är fortfarande under utredning.
    Faktalänkar:
    Mordmisstankar på asylboende avskrivs 
  4. I januari i år skedde ett mord i ett HVB-hem, men eftersom Gudmundsson väljer att utesluta de boende i såna hem i sitt val av siffror över antalet inskrivna i mottagningssystem så utesluter jag det också i vår uppräkning av fall. Dock är det lite misstänkt att han utesluter ett mord i en grupp som består av 31’500 individer. Är det för att det drar ner mordfrekvensen en hel del?
  5. Gudmundsson påstår alltså att det har skett fjorton gånger fler mord på asylboenden än i övriga landet. Ser vi på antalet skedda mord 2015 då antalet per 100’000 människor var c:a 1,14 st på ett år och nu hittills så handlade det om fyra eventuella mord alltså 4 per 100’000 på ett halvår. Vi ska inte förhasta oss även om de de misstänkta gärningsmännen är skäligen misstänka.
  6. Det sista påståendet om att antalet mord per 100’000 skulle ligga på samma nivåer som i delar av Latinamerika är också suspekt. Som lägst ligger t.ex Kuba som har en frekvens på 5,5 mord per 100’000 invånare på ett år, men i länder som Venzuela ligger det på 54 per 100’000 och i Honduras 85. Så varför använda sig av uttrycket ”i delar av” när det skiljer så mycket mellan länderna? Varför inte specificera sig så urvalet blir mindre? Är det för att anspela på de fördomar vi har om dessa länder? Vi blir ju matade med skräckpropaganda om att i vissa av dessa länder har en väldigt hög mordfrekvens vilket nu inte alls stämmer. Siffrorna för dessa länder är ifrån 2012.
    Faktalänkar:
    Homocide monitor

Är Gudmundsson slarvig med källkritiken och statistiken eller har han en agenda? Han avslutar iallafall sin krönika med ”Tycker regeringen att detta är acceptabelt?” och jag skulle vilja avsluta min med ”Tycker SvD:s ansvarige utgivare att detta är acceptabelt?”

Fler som har kritiserat Gudmundssons text
Joakim Ruist Det dunkelt sagda är det värsta