Ser nästan dagligen kommentarer från SD-sympatisörer om att sossarna och Magdalena Andersson skulle vara maktfullkomliga och enbart vara ute efter makten. Någon riktigt förklaring med hållbara argument efterfrågas och uteblir.
Däremot deras egna parti som hela tiden kommer med påståendet att ”när de tar makten” och inte när de får makten verkar inte höja deras blickar. I Expressen intervjuas Åkesson vars parti är i alla perspektiv Socialdemokraternas motpart kräver de att få ingå i alla regeringar och då alltså även en S-regering och inte bara med Moderaterna som är mer ideologiskt lättförklarligt.
Men att stötta Kristersson i en statsministeromröstning ska M inte räkna med om SD inte inkluderas i regeringen.
– Det ligger inte i vårt intresse att släppa fram en borgerlig regering i största allmänhet. Vi ska ha genomslag för vår politik.
Och Åkesson är tydlig med att han kommer att sabotera alla regeringsbildningar där han inte ingår
– Vi kommer trycka röd knapp till alla statsministrar som vill bilda regering utan oss.”
Varför jag skriver att SD och S är varandras motpoler är för att först och främst nationalism är inte en i grunden demokratisk ideologi och att sossarna är internationalistiska alltså raka motsatsen till nationalistiska och SD är konservativa vilket inte sossarna är. SD särskiljer på medlemskap i nationen och medborgarskap. Ett bra exempel som nyligen uppmärksammats är synen på vilka som ska få rösta i svenska val och det att de inte nöjer sig med att de som är medborgare ska få rösta utan man måste vara en del av folket, det svenska folket där invandrare tydligen inte ingår.
Så varför skulle Socialdemokraterna godkänna SD som ett samarbetsparti över huvud taget?
En del kanske säger att SD har vänsterinslag för att de är socialkonservativa. Historiskt sett är socialkonservatismen en högerideologi och de förstår inte heller den socialkonservatism som SD har. Den krets i början av förra seklet som spred dessa idéer och som SD inspirerats av och till och med nämnt i sitt principprogram kallade sig själva för unghöger. Den är med en nationalistisk grundsyn alltså etniskt villkorad och därför inte inkluderande. Nationalism är inte heller en vänsteridé.