Politikernas trygghetsundersökning

Argumentet att förtroendevalda från Sverigedemokraterna skulle vara mest utsatta är något som dyker upp då och då och det känns som om vi måste reda upp lite hur det ligger till, men först vill jag säga det att jag tar avstånd ifrån alla former av påhopp på politiker, både fysiska och verbala.

Först vill jag visa vad det handlar om för olika kategorier av påhoppen. Först ut är de verbala och digitala och då har jag tagit hjälp av Politikernas trygghetsundersökning (PTU) som gäller för året 2012.

och de mer fysiska

Sverigedemokraterna har högst andel utsatta ledamöter (43 procent), men även ledamöter i Miljöpartiet och Vänsterpartiet är mer utsatta (26 respektive 24 procent) än ledamöter i resterande partier (figur 4). Förtroendevalda i Kristdemokraterna (17 procent), Folkpartiet (17 procent) och de som ingår i ”Övriga partier” (13 procent) är i sin tur mindre utsatta än genomsnittet. Det är en betydligt högre andel av förtroendevalda inom Sverigedemokraterna som uppger att de har utsatts för våld, skadegörelse eller stöld jämfört med förtroendevalda i andra partier (17 procent jämfört med mellan 1 och 4 procent).

Om hänsyn tas till det faktiska antalet förtroendevalda som har utsatts inom partiet är Socialdemokraterna och Moderaterna mest utsatta, då över hälften av samtliga utsatta (56 procent) tillhör något av dessa två partier.

Förtroendevalda i Sverigedemokraterna är inte bara mer utsatta utan också betydligt mer oroliga över att själva utsättas eller över att en anhörig ska utsättas (49 procent) jämfört med övriga förtroendevalda. En större andel förtroendevalda i Sverigedemokraterna utsattes jämfört med de andra partierna. Även ledamöter i Miljöpartiet och Vänsterpartiet var något mer utsatta än förtroendevalda generellt (tabell 18). Förtroendevalda i Kristdemokraterna, Folkpartiet och de som ingår i ”Övriga partier” (än de som finns representerade i riksdagen) var mindre utsatta än genomsnittet.

Förtroendevalda med utländsk bakgrund (SCB 2002) var både mer utsatta (23 procent) och mer oroliga (25 procent) än förtroendevalda med svensk bakgrund (19 respektive 15 procent). Sett till svensk/utländsk bakgrund samt kön var kvinnor med utländsk bakgrund både mest utsatta och mest oroliga (25 respektive 26 procent), medan män med svensk bakgrund både var minst utsatta och minst oroliga (19 respektive 14 procent).

Utsatta förtroendevalda har också tillfrågats om de uppfattat förövaren som medlem i någon gruppering eller organisation. Nästan en av fem (19 procent) trodde att förövaren tillhörde en politisk extremistgrupp, oftare höger- än vänsterextremism (12 respektive 7 procent).

I PTU får de förtroendevalda svara på i vilken utsträckning de själva, i sin egenskap av förtroendevald, varit aktiva på internet eller i sociala medier (exempelvis genom blogg, hemsida, chattforum, Facebook eller Twitter) under 2012. Resultaten visar att de som uppgav att de har varit aktiva i högst utsträckning också var de som har utsatts i högst utsträckning.

Det är inte säkert att samtliga incidenter som rapporterats drabbade den utsatte på grund av dennes förtroendeuppdrag, medan andra händelser som borde ha rapporterats i stället bortförklaras som ”busstreck” eller ”slumpen” Det skulle kunna vara så att förtroendevalda väljer att inte rapportera utsatthet för att undvika att dra till sig medial uppmärksamhet knuten till partiet av rädsla för att skrämma bort potentiella nya medlemmar och i förlängningen kanske även väljare. Andra förtroendevalda kan på motsvarande sätt rapportera utsatthet i högre utsträckning för att förstärka bilden av ett parti som utsatt.

När det gäller de mer fysiska angreppen så trodde jag att det var betydligt fler så för mig var det en lättnad när det ”bara” handlar om 237 incidenter vilket är 237 för många i ett demokratiskt land som Sverige. Att de ickefysiska angreppen handlar till största del om hot via sociala medier och e-post förklaras av att partier och politiker har börjat använda sajter som Facebook som ett sätt att nå ut till sina sympatisörer i större grad. Det som är oroväckande enligt mig är de hatsajter som uppmanar till trakasserier av politiker och för den delen också journalister. Har sett alldeles för många kommentarer på vissa sajters kommentatorsfält där det har uppmanats att kontakta politiker, myndigheter och journalister via telefon eller mejl och då har det visats sig senare att det handlat om en hatstorm.

Jag har valt att kopiera text och diagram direkt från rapporten då jag skulle ha rört till det ordentligt om jag skrivit texten själv och jag har bara tagit den text som visar det jag vill komma fram till. Det jag lämnat utanför är skillnader mellan olika uppdrag och regionala skillnader. Vad jag ville visa med detta är att Sverigedemokraterna är de parti som har störst andel utsatta alltså antal utsatta jämfört med antal förtroendevalda medan när det gäller det faktiska antalet så har fler förtroendevalda inom Moderaterna och Socialdemokraterna varit utsatta. Både Vänstern och Miljöpartiet har lika stort antal incidenter som Sverigedemokraterna när det kommer till det faktiska antalet. Det jag också vill visa med det här inlägget är omfattningen av utsattheten av våra förtroendevalda och återigen vill jag poängtera att jag tar avstånd ifrån allt våld mot politiker från alla partier.

Precis i dagarna har den nya undersökningen kommit ut HOT OCH VÅLD RAPPORT 2015:12 och som undertiteln ”Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället” säger så handlar det inte enbart om förtroendevalda den här gången utan även journalister, opinionsbildare och livsmedelsinspektörer för att nämna några. Nedan finner du länken till den nya undersökningen och en artikel i SvT om undersökningen. Lägger även till en artikel i Aftonbladet där demokratiminister Alice Bah Kuhnke samtalar med Henrik Arnstad om hoten mot journalister och opinionsbildare.