Bokrecension: Sverigevänner : ett reportage om det svenska nätkriget av Jonathan Lundberg

Det pågår ett lågintensivt kulturkrig och en propagandaspridning av Sverigedemokraterna och dess sympatisörer. Jag vill gärna kalla dessa sympatisörer för fotsoldater, men idag får de heta sympatisörer. Journalisten och författaren Jonathan Lundberg beskriver detta i sin bok Sverigevänner: ett reportage om det svenska nätkriget.

Inför de senaste valen så märktes det en uppsving av nationalistisk och invandrarkritisk propaganda. Vi såg också att smutskastningen av andra partier ökade dramatiskt. Mediepersoner, journalister, meningsmotståndare och beslutsfattare har fått utstå en hel del hot och hat under de mandatperioder som nu Sverigedemokraterna har suttit i riksdagen. Visst hängdes personer ut innan 2010 också, men inte alls i samma nivå som nu och SD har ju en helt annat plattform som de når ut ifrån idag. Ett citat som jag vill använda för att visa på hur det har varit är ett av Aftonbladets Anders Lindberg som kommer utifrån en debatt med Sverigedemokraten Paula Bieler. Detta citat är inte hämtat ur boken.

När jag skriver om och jag skriver inga snälla saker om moderater, jag skriver inga snälla saker om centerpartister. I värsta fall får jag skäll av en pressekreterare. I värsta fall. När jag skriver om Sverigedemokraterna, bara nämner Sverigedemokraterna då får jag enorma mängder mejl jag blir uthängd på de här hatsajterna, jag får enormt… mitt Twitter spammas fullständigt av dom. Det här är alla journalister med om som skriver om er.

Författaren börjar med att visa hur det hela mer eller mindre började på forumet 4-chan. Ifrån forumet som var helt anonymiserat började riktade och samordnade attacker mot personer och organisationer. Det kunde handla om riktat hat mot personer och media eller övertagningar av omröstningar i olika tidningar. Det var också här memes (bilder med text) började få fotfäste i propagandaspridningen. 2008 startas den rasistiska bloggen Politiskt inkorrekt som hade ett visst samarbete med Sverigedemokraterna och då ända upp i partitoppen. När denna blogg lades ner så dök Avpixlat upp. Trafiken från P.I. riktades istället om till den nya sajten och även här skötte Sverigedemokraternas Kent Ekeroth donationskontot. Flera avslöjanden har visat att SD har styrt sajten på både ett och flera sätt.

I boken kan vi läsa om att SD har haft ett flertal Facebookgrupper och sidor där de pumpat ut propaganda som passat deras agenda. De har till och med haft anställda inför valen som skött dessa. Flera av dessa sidor namnges, men jag är övertygad om att det finns många fler. De svenska sidor och grupper som är invandringskritiska (läs rasistiska) på Facebook styrs om inte av partiet utan av personer med sympatier till det.

Även om det är något vi förstått så visar den här boken omfattningen av SD:s kulturkrig och propagandaspridning på sociala medier så är det intressant att se vidden av det hela och att se det hela i en tidslinje gör att man får en bra överblick av det hela. Boken är således intressant och jag rekommenderar en läsning av den.

PS:
Propaganda som dessa ”Sverigevänner” har spridit genom åren har inte alltid var sann och en hel del vinklingar och förvanskningar av sanningen har frekvent förekommit. Detta visar jag i ett inlägg där både sympatisörer och partianslutna ända upp i partitoppen spridit lögner. Allt för att sprida ett hat mot invandring och invandrare, smutskasta politiska meningsmotståndare och framför allt för att tysta de som säger emot Sverigedemokraterna och deras världsbild.

Kommentera